Handel med skalbolag - ett avslutat kapitel?

Sammanfattning: Ett skalbolag är ett företag som i huvudsak innehåller likvida medel. Tidigare har en inkråmsöverlåtelse varit nödvändig för att ett skalbolag skall föreligga. Nu är det försäljningsprisets relation till de likvida medlen som är avgörande. Den nya lagstiftningen mot handel med skalbolag aktualiserades genom att RSV och skattemyndigheten i Stockholm tog fram ett förslag. Efter det har två departementspromemorior lagts fram. Den nya lagstiftningen bygger på den senaste departementspromemorian, Ds 2001:35. Denna i sin tur grundades till stor del på ett förslag som lagts fram av 1998 års företagsskatteutredningar (SOU 2001:11), avsett att motverka skalbolagstransaktioner inom bolagssektorn vid ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar. Skalbolagsreglerna är generella och omfattar avyttringar av fysiska personer av andelar eller delägarrätter i aktiebolag, ekonomiska föreningar eller handelsbolag. Skattemyndighetens förslag samt den senast remitterade departementspromemorian omfattade endast andelar i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag. Utgångspunkten för skattesystemet är att det i så stor utsträckning som möjligt skall vara neutralt och att reglerna skall vara generella. Om reglerna inte skulle vara generella skulle detta leda till försök att kringgå reglerna genom att konstruera ägarbilder som inte träffas av definitionen. Vidare skulle en olikhet i beskattningen av fåmansföretag och andrag företag uppfattas som orättvis. Regeln har därför givits en generell utformning, dock med möjlighet till undantag. Ett skalbolag föreligger om marknadsvärdet på företagets likvida tillgångar överstiger ett jämförelsebelopp. När samtliga andelar avyttras utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. Om inte alla andelar avyttras beräknas jämförelsebeloppet som om alla andelar avyttras till det pris de aktuella andelarna avyttras till. Enligt de nya reglerna mot handel med skalbolag skall den kapitalvinst som uppkommer när en fysisk person (eller ett dödsbo) avyttrar andelar i ett skalbolag beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet. Vinsten träffas därmed av såväl statlig och kommunal inkomstskatt som särskild löneskatt. Detsamma gäller om säljaren inom en tvåårsperiod i viss omfattning återköper andra tillgångar än likvida tillgångar. För att inte reglerna skall bli lätta att kringgå omfattas även företag i intressegemenskap. Det finns två möjligheter vid försäljning av skalbolag att undgå att vinsten beskattas som inkomst av passiv näringsverksamhet. Om särskilda skäl föreligger och säljaren yrkar på det kan den s.k. ventilen tillämpas. Om ventilen är tillämplig sker beskattningen av vinsten enligt de vanliga reglerna för kapitalvinst. Beskattning av vinsten som överskott av passiv näringsverksamhet kan även undvikas genom att säljaren upprättar en särskild skalbolagsdeklaration samt ställer säkerhet för den skatt som belöper på bolaget och dess intressebolag vid avyttringstidpunkten. Skalbolagsdeklarationen skall lämnas till skattemyndigheten inom 30 dagar från det att avyttringen av andelarna skedde. Skattemyndigheten fastställer sedan det belopp som säkerhet skall ställas för. Skattens storlek bestäms med utgångspunkt i ett bokslut upprättat särskilt för ändamålet. Vid fastställandet av skatten avräknas den skatt från säkerheten som har betalats in föregående år av företaget. Reglerna mot handel med skalbolag är helt nya och trädde i kraft den 1 juli 2002. Hur genomslaget kommer att bli är fortfarande oklart.