Borrhålslängder vid pallbrytning : Undersökning om önskade borrhålslängder kan erhållas vid produktionsborrning i dagbrott

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser; Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: I Aitiks dagbrottsgruva i norra Lappland bryts kopparmalm med hjälp av metoden pallbrytning. I korthet innebär det att omkring 200 borrhål borras vertikalt i berget och fylls senare med sprängämne. Vid detonationen frigörs en horisontell skiva, så kallad pall, från det omgivande berget. Aitik använder i dagsläget sin borrplan för bestämning av borrhålens längd. Emellertid överensstämmer inte alltid dessa längder med de önskvärda borrhålslängderna. Målet med projektet var att föreslå förbättrade metoder och tillvägagångsätt för att nå önskad nivå vid produktionsborrning. Under projektet har det studerats hur mycket borrplanen avviker från önskade borrhålslängder. Det har också undersökts i vilken utsträckning borrmaskinerna autonomt klarar av att beräkna korrekta hål-längder med hjälp av sitt navigationssystem. En borrmaskin i Aitik använder Trimbles navigationsplattform medan de övriga fyra använder Leica. Analyserna visade att Trimbles navigationssystem var mycket tillförlitligt att använda för hål-längdsbestämning, förutsatt att noggrann kalibrering utförts. Leicas navigationssystem visade sig vara mindre tillförlitligt, då det ”svajade” i höjdled: för samma punkt i rummet visades olika höjdledskoordinater vid olika tidpunkter. Den Leica-utrustade borrmaskinen som svajade mest hade variationsbredden 31,9 cm. Rekommendationerna är: ' Att om borrplanen fortsättningsvis ska användas för hållängdsbestämning, rekommenderas att ”nollning” av borrmaskinen skall ske utan rotation. Nollning är den punkt som bestäms till borrstartspunkt under borrningens utförande. Våra tester visade att om nollning sker med rotation, kan borrkronan sjunka ned 20 cm i pallytan innan borrstart registreras. På grund av detta kan borrhålen bli för långa. ' Att under en testperiod, låta navigationssystemet på maskinerna autonomt beräkna borrhålens längd. Under denna period bör regelbundna kontroller av navigationssystemet ske, för att säkerställa att höjdkoordinaterna håller sig inom bestämda gränser. Kontrolleras maskinernas navigationssystem regelbundet kan ett stort statistiskt underlag skapas, vilket kan användas vid ett långsiktigt beslut om navigationssystemet fortsättningsvis skall användas för bestämning av borrhålslängder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)