Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i Östra Mälaren

Sammanfattning: Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen. Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet. Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken. Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet. Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer. De enskilda avloppen står även för en del utsläpp eftersom det fortfarande finns hus och anläggningar med avloppslösningar som inte är godkända enligt dagens krav på utsläpp från enskilda avlopp. Kraven på avloppslösningar innefattar inte patogena mikroorganismer utan inriktas på eutrofierande ämnen som kväve och fosfor. Även jordbruket är en potentiell källa för utsläpp av patogena mikroorganismer då antingen gödsel eller slam kan användas som näringsämnen för åkrar. Även avföring från betesmarker kan spolas ut i vattentäkter med dagvattnet. En av fördelarna med Mälaren som vattentäkt är att dess vattenflöde är så pass stort att föroreningar som släpps ut späds ut över så stora vattenmängder. För att försäkra sig om att patogena mikroorganismer inte kan ta sig igenom vattenverken så finns det två modeller som är framtagna för att beräkna vilken motståndskraft verket har mot olika patogena mikroorganismer. De modellerna heter ODP (Optimal disinfektionspraxis) och MRA (Mikrobiologisk riskanalys). Informationen som uppsamlas i rapporten ska i ett senare skede användas i dels SeaTrack som SMHI skapat för att se hur mikroorganismer sprids i vatten och MRA för att utvärdera hur stora risker dessa utsläppspunkter medför till vattenverken.