Fysioterapeutiska interventioner vid nack- och skulderbesvär bland bildskärmsarbetare på kontorsarbetsplatser - en litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige jobbar 68,3 av Sveriges befolkning i arbetsför ålder. Tre fjärdedelar av dessa arbetare framför en bildskärm i kontorsmiljö, bland dessa spenderar en fjärdedel av dem majoriteten av arbetsdagen framför en bildskärm. Personer som jobbar framför en bildskärm har en risk att drabbas av muskuloskeletala besvär, främst i övre extremiteten. Den årliga prevalensen för smärta hos kontorsarbetare varierar mellan 33–69% för nackbesvär och 16– 31% för skulderbesvär. Behandling för muskuloskeletala besvär kan ske konservativt med fysioterapi och de metoder som används för behandling av nack- och skulderbesvär i Sverige är främst råd om fysisk aktivitet, hållning samt rörlighets- och stabiliserande träning. Genom en litteraturgranskning ville vi undersöka vilka metoder som ger smärtlindrande effekt för personer som arbetare vid en bildskärm i kontorsmiljö. Metod: En sökning i databaserna PubMed och CINAHL genomfördes för att hitta studier som undersökte varierande fysioterapeutiska interventioner och dess effekt på smärta i nacke- och/eller skuldra. 895 artiklar granskades för inklusion, kvar blev 18 artiklar som motsvarade inklusionskriterierna för arbetet. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades även med hjälp av PEDro-scale. Resultat: Studierna som inkluderades innefattade interventioner som motståndsträning, stretching, ergonomi, dry needling, manuell terapi, Qigong och stavgång. Flest artiklar fanns för motståndsträning riktat till nacke- och skulderområdet. Motståndsträning hade smärtlindrande effekt jämfört med kontrollgruppen. Även stretching, som en huvudsaklig intervention eller som kombination men träning hade visat på en smärtlindrande effekt. Diskussion: Kvaliteten på studierna varierade men var genomgående av medelgod kvalitet. Det var få artiklar som hade uppföljning efter avslutad intervention för att se interventionens långtidseffekt. Studier för andra interventioner hade fått signifikanta resultat i jämförelse med sin kontrollgrupp med eftersom de var den enda studien för sin intervention går effekten inte att styrka. Konklusion: Övergripande resultat var att motståndsträning för nacke och skuldra hade smärtlindrande effekt, även stretching hade god påverkan på smärtan hos kontorsarbetare. Fler studier behövs för att se interventionens långtidseffekt. För manuella terapier som dry needling eller mjukdelsmobilisering fanns begränsad smärtlindrande effekt och för dessa behövs fler studier för att kunna avgöra den smärtlindrande effekten för nack- och skulderbesvär.