Svenska och nordiska erfarenheter om åtgärder mot nedskräpning inom transportområdet

Sammanfattning: Svenska regeringens syn på nedskräpning och engångsplast är att det är ett stort problem, både på land och i hav med ständigt ökande konsekvenser och miljöutmaningar. I Sverige har det på flera håll genomförts försök att belysa problemet vad det gäller nedskräpning. Naturvårdsverket är en organisation som gav uppdrag för en skräpmätning 2020 till Håll Sverige Rent som gäller 75 kommuners centralorter i stads- och landsbygdskommuner som är utsprida över hela landet. Det omfattar även tre turistområdena samt tre värdefulla naturområden. Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse som grundades av Naturvårdsverket och Returpack år 1983. De jobbar även med att samla kunskap om nedskräpning och tar även fram i syfte att minska nedskräpningsproblematiken. Trafikverket är ansvariga för att hålla rent på allmänna vägar och rastplatser när det gäller nedskräpning. År 2018 påbörjades ett projekt mellan Trafikverket och Håll Sverige Rent för att motarbeta nedskräpning längs Sveriges vägar och rastplatser. Under projektets gång utfördes ett antal mätningar på olika rastplatser som valdes ut. Dessa mätningar visade att, såsom i stadsmiljöer, är det vanligaste skräpföremålet som förekommer tobak, plast, papper och kartong längs Sveriges vägar och rastplatser. I denna studie kommer hur Trafikverket hanterar effekter för nedskräpning, samt vilka samband som utgås från studeras. Målet med denna studie är att ge en överblick över nedskräpningsproblematiken vid vägar och rastplatser och för de värsta skräptyperna göra effektberäkningar för att undersöka analysmetod och inverkan av åtgärder. Detta för att få en överblick över nedskräpningsproblematiken längst bland annat svenska nationella vägar och rastplatser, hur det kan gå tillvägas för att mäta dessa (både kvantifierbara och kvalitativa). Frågeställningar för denna studie har syftet att både få en överblick över nedskräpningsproblematiken längst med svenska nationella vägar och rastplatser, samt beräkna effekten av åtgärder som genomförts på vägar och rastplatser för den framkomna värsta skräptypen. Intervjuer har gjorts till denna studie där en rad frågor angående nedskräpning ställs till involverade parter inom drift och underhåll. I dokumentet Trafikverkets rastplatser riktlinjer för rastplatser tas det upp grundfunktioner som en rastplats inte bara måste uppfylla, utan beskriver även hur dessa inte får underskrida olika standarder. Några standardkrav för rastplatser som är av intresse att studera vad det gäller inverkan på nedskräpning är hur frekvent arbetet utförs, samt vad dessa arbeten är för något. Några rapporter som har studerats med ändamålet att ge underlag till nedskräpningsproblematiken har varit från Statisticon, där deras mätning lägger ett större fokus att identifiera metoder för att kvantifiera nedskräpning genom att göra skattningar för skräpmätningar på det statliga vägnätet och vid rastplatser. Vidare har rapporter från Håll Sverige Rent studerats utifrån underlag av nedskräpningsproblematiken samt de utförda åtgärderna. Studier från nordiska och nordamerikanska länder har undersökts utifrån effekt av åtgärd, samt vilket underlag för data om skräpproblematiken respektive land har. En större europeisk sammanställning kring detta har gjorts av KplusV. I denna studie jämförs bland annat två utvalda rastplatser i Sverige, upplevelser av nedskräpning och åtgärder samt jämförelser mellan upplevelser och faktisk nedskräpning. Slutsatsen av denna studie visar att större resultat av nedskräpningsproblematiken inte är direkt jämförbara mellan länder som ett resultat av val av metod, förutsättningar med mera, innebär detta att resultaten som erhålls från studier av åtgärder inte behöver ha samma tänkta effekter vid implementering. Det behöver i större drag skapas eller antas en standardiserad metod för inte bara undersökandet av nedskräpning längst med vägar och rastplatser, utan även för att undersökandet av nedskräpning generellt i form av kostnad, mängd och komposition i framtiden.