Offentlig upphandling - och dess utmaningar : Hur styr Landstinget i Uppsala Län, vårdenheten Uppsala Närakut?

Sammanfattning: I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras. Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.