Fritidslärares aktiva arbete med genus : Att synliggöra normer och värderingar

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka fritidslärares aktiva arbete med genus -        Hur arbetar lärare i fritidshem med genus? -        Hur förhåller sig lärare i fritidshem till genus, såsom könsmönster? Martinsson och Reimers (2020) menar på att den elevenen som inte följer normen av de traditionella könsmönstren är den eleven som blir bestraffad. Eftersom vi utgör vissa handlingar utifrån om det är en pojke eller flicka. I studien använder vi oss av kvalitativa metoder där vi samlar in vår data med hjälp av observationer och intervjuer. Utifrån studien framgår det genom fem intervjuer och fyra observationer av verksamma fritidslärare fram att genus är något de arbetar aktivt med. Här arbetar fritidslärarna utifrån individen och inte gentemot könen. De försöker ge en bred och varierad undervisning som ska inkludera alla. Ingen av fritidslärarna försöker få eleverna till att leka eller göra något specifikt som kan riktas mot de traditionella könsmönster, de ser till individen och försöker skapa en verksamhet som är gynnsam för alla. Fritidslärarna upplever att det har skett en stor förändring från förr jämfört mot idag. Det framkommer dock att två av pedagogerna behandlar flickor och pojkar på olika sätt ibland men att inget dem har reflekterat över detta tidigare.  Trots att det skett en stor förändring i fritidshemmen gällande arbetet med genus finns det fortfarande mycket att arbeta med, vilket fritidslärarna i studien också bekräftar.  Slutsatsen av det fritidslärare som deltog i studien och hur de förhåller sig till genus och könsmönster är att de arbetar utifrån individen. Att forska vidare på anser vi att arbetet ska fortsätta framåt med genus hade det varit intressant att se vilket stöd fritidshemmet får av rektor och huvudman.