Försiktighetsregeln i ABL - En undersökning av värdeöverföringarnas svårtillämpade generalklausul

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: En av de karakteristiska egenskaperna i ett aktiebolag är att aktieägarna inte bär ett personligt ansvar. Ett undantag från detta är ansvaret vid olovliga vär-deöverföringar. En värdeöverföring kan anses vara olovlig enligt försiktig-hetsregeln. Försiktighetsregeln är en central regel i det aktiebolagsrättsliga kapitalskyddet. Regeln kan ses som en generalklausul för värdeöverföringars lovlighet. Utformningen som en generalklausul gör att regelns innebörd till viss del är oklar och vag. Detta har gjort regeln kritiserad ur ett rättssäkerhets-perspektiv, inte minst med tanke på att enskilda kan bli personligt betalnings-ansvariga. Därutöver ökar regelns betydelse i det aktiebolagsrättsliga kapital-skyddet i takt med att minikravet på aktiekapital minskat. Syftet med försiktighetsregeln är att se till att bolagets ekonomiska ställning medger att en värdeöverföring vidtas. Innebörden av försiktighetsregeln är däremot inte helt självklar, vilket gör den svårtillämpad. Det saknas prejudice-rande avgörande, förarbeten ger inte en heltäckande vägledning vid lagtolk-ning och doktrin ger uttryck för olika uppfattningar. I denna uppsats redogörs för försiktighetsregeln genom att beskriva de principiella utgångspunkter som regeln ska tillämpas utifrån, presentera de hovrättsavgörande där försiktighets-regeln har tillämpats och undersöka hur styrelser motiverar sina förslag om vinstutdelning utifrån försiktighetsregeln. Redogörelsen för de principiella utgångspunkter som försiktighetsregeln ska tillämpas utifrån diskuteras särskilt i förhållande till regelns historiska utveckl-ing och ändringarna som gjorts av lagrummets ordalydelse. Redogörelsen visar på att försiktighetsregeln ska pröva den föreslagna värdeöverföringen i förhållande till bolagets ekonomiska ställning. Regeln ska förstås som en för-svarlighetsbedömning som innefattar två huvudsakliga prövningar; en konso-lideringsbehovsprövning och en likviditetsbehovsprövning. Därutöver ska även bolagets ställning i övrigt beaktas. Prövningarna ska särskilt beakta de risker som följer av verksamhetens art och omfattning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)