Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos personer med Parkinsons sjukdom

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Åsenlöf: Fysioterapi

Sammanfattning: Bakgrund: Parkinsons Sjukdom (PS) är en kronisk progressiv neurodegenerativ sjukdom som ger både motoriska och icke-motoriska symtom. Ett vanligt icke-motoriskt symtom vid PS är depression. Depression påverkas, enligt forskning, positivt av fysisk aktivitet (FA) men stark evidens saknas för sambandet mellan dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan FA och depression hos personer med PS. Metod: Femtioåtta deltagare rekryterades till denna tvärsnittsstudie. The International Physical Activity Questionnaire modified for the elderly (IPAQ-E) användes som mätmetod för FA, och var angiven i form av låg, måttlig och hög fysisk aktivitetsnivå samt i MET-minuter/vecka. Montegomery-Åstrand Depression Rating Scale (MADRS-S) användes för depression och angavs i totalpoäng. Frågeformulärerna sammanställdes till en webbenkät varifrån datan samlades in. Sambandet beräknades med Spearmans rangkorrelation. Resultat: Av samtliga deltagare hade 15 (26%) låg fysisk aktivitetsnivå, 18 (31%) måttlig och 25 (43%) hade hög fysisk aktivitetsnivå. Bland deltagarna hade 15 (26%) ingen depression, 27 (47%) mild, 14 (24%) måttlig och 2 (3%) svår depression. Sambandet mellan låg, måttlig och hög fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQ-E och totalpoäng i MADRS-S visade r = -0.2 och p = 0.14. Sambandet mellan MET-minuter/vecka enligt IPAQ-E och totalpoäng i MADRS-S visade r = -0.15 och p = 0.26. Konklusion: Resultaten visade ett svagt negativt samband men sannolikheten att resultatet beror på slumpen är hög. Det krävs fler studier i framtiden för att säkerställa sambandet mellan FA och depression hos personer med PS. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)