Bakteriemi vid tandvård- En litteraturstudie

Sammanfattning: Syftet: Syftet med denna studie var att kartlägga magnitud och incidens av bakteriemi vid tandbehandling, vid egen munvård samt vid tuggning.Material och metod: En systematisk sökning i PubMed och Cochrane Library genomfördes. Den systematiska sökningen resulterade i 1113 artiklar. Titlar och abstrakt granskades med hjälp av tre oberoende bedömare. Totalt 90 artiklar lästes i fulltext. Granskningen av artiklar i fulltext genomfördes med hjälp av förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier. Data extraherades ur utvalda artiklar och sammanställdes i en tabell.Resultat: Totalt inkluderades 42 artiklar. Resultaten visade hög incidens av bakteriemi vid tandextraktion och låg incidens vid avtryck, fastsättning/avlägsnande av ortodontiska band och separationsligatur, låg- och högvarvspreparation, samt suturtagning. Bland egna munaktiviteter hade tuggning och rengöring med tandpetare låg incidens medan tandborstning och rengöring med tandtråd hade högre incidens. Endast 16 artiklar redovisade magnitud och den redovisades med så låg noggrannhet att resultaten inte bedömdes användbara för att dra slutsatser.Slutsatser: Alla dentala ingrepp ingående i studiens sökning kan leda till bakteriemi av varierande grad. Egen munvård och tuggning kan leda till bakteriemi. Egen munvård och tuggning medför mindre risk för uppkomst av bakteriemi jämfört med de dentala åtgärder (tandextraktion, subgingival depuration och dentoalveolär kirurgi), där antibiotikaprofylax rekommenderas enligt Läkemedelsverket.