Dagvattenhantering i stadsmiljö : -hur kan dagvatten hanteras i den täta stadsstrukturen för att möta framtida klimatförändringar?

Detta är en Magister-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning: Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden. Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder. Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD). Mer specifikt saknas främst möjligheterna att reglera flöde från en fastighet eller ett område och att säkra att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dessa bristande möjligheter att reglera dagvatten innebär att det är svårt att hantera de stora mängderna dagvatten i städerna till följd av klimatförändringarna. Det kan även innebära att ett område ej går att planlägga eftersom inte miljökvalitetsnormerna kan säkras eller p.g.a. ett fullbelastat ledningsnät där uppgraderingar kan vara väldigt kostsamma. Det är svårt att förtäta samtidigt som det krävs en ökad mängd fördröjningsytor.Det krävs förändringar i möjligheterna att reglera dagvatten för att kunna uppnå en hållbar dagvattenhantering som kan möta klimatförändringarna. Genom förändringar i lagstiftningen där det är möjligt att ställa flödesbegränsningar i detaljplan samt i lokala föreskrifter (ABVA) skulle underlätta kommunernas klimatanpassningsarbete och minska dagvattenflödet som når ledningsnätet. Genom ett lagstöd att ställa kvalitetskrav på dagvattnet samt att ställa krav på skyddsåtgärder även utanför planområdet kan ett plangenomförande säkras och påverkan på omgivningen minska. Lagstiftningens begränsade möjligheter att ställa krav på dagvatten-hantering på kvartersmark innebär att kommunerna till viss del blir beroende av de privata aktörers frivilliga åtgärder. I och med detta blir en viktig del i kommunernas arbete att även samverka med externa aktörer. Utöver förtätning och de ökade regnmängderna behöver ansvarsfrågan tydliggöras för att åstadkomma en god dagvattenhantering. Inom kommunens förvaltningar behöver samsyn och samarbete i många fall förstärkas där dagvatten ses som en samhällsplaneringsfråga och inte endast en teknisk rörfråga. Även anvarsfördelningen mellan olika myndigheter behöver tydliggöras för att klargöra deras olika roller. Kostnadsnyttoanalyser är ett verktyg för att se samhällsnyttan i klimatanpassningsåtgärderna där dessa kan ses som investeringar i ett motståndskraftigt samhälle. En öppen dagvattenhantering ger även andra mervärde i allt från biologisk mångfald till en stadsmiljö som lockar nya invånare. Tillgången till planeringsunderlag kring klimatförändringarna är bristande i många kommuner och det är svårt att göra prognoser över extremregn. Arbetetet utgår från aktuell litteratur, utbildningar och seminarier inom området. Arbetet ger exempel på hållbar dagvattenhantering samt hur dagvattenhantering kan regleras i planläggningen, med fokus på detaljplanering. Genom analys av kommunala dokument samt enkätundersökningar studeras hur Helsingborg, Malmö och Växjö arbetar med dagvattenfrågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)