Livet som totalitet - En studie av Gustaf Wingrens syn på arbetet och arbetets mening mot bakgrund av luthersk kallelseetik

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Centrum för teologi och religionsvetenskap

Sammanfattning: Studiens syfte är att belysa Gustaf Wingrens syn på arbetet och arbetets mening mot bakgrund av luthersk kallelseetik. Syftet med uppsatsen är även att lyfta fram kritik rörande Wingrens syn på arbetet och arbetets mening samt att diskutera om Wingrens uppfattning kan aktualiseras i dagens samhälle. Utifrån en teoribakgrund kring etik och luthersk kallelseetik där även Wingrens liv, gärning och teologiska etik undersöks besvaras frågeställningarna med hjälp av dels en kvalitativ litteraturstudie och dels genom en fallstudie. Fallstudiens syfte är framförallt att undersöka huruvida Wingrens idésystem kring arbetet äger relevans idag år 2013. Fallstudien handlar om en massuppsägning av sjuksköterskor vid Skånes universitetssjukhus. En analysram har konstruerats utifrån de tre begreppen ensamhet, individualism och utanförskap. Syftet med denna analysram är dels att ge perspektiv på, och kontrast gentemot, dagens samhälle. Gustaf Wingrens syn på arbetet och dess mening utgör ett slags angrepp mot såväl ensamheten som individualismen och utanförskapet. Studien visar att Wingrens syn på arbetet och arbetets mening består i en uppfattning om att alla människor kallas till att arbeta och tjäna sina medmänniskor. Detta arbete, som utförs av alla människor, utgör själva grunden för mänsklighetens existens. Wingren uppfattar kallelsen till att arbeta som en befallning av Gud. Gud använder, enligt Wingren, människor i syfte att skydda det människoliv som ständigt utsätts för destruktion. Människor uppfattas, i detta sammanhang, som redskap i Guds pågående skapelseprocess. Att tas i bruk för detta syfte är något högst meningsfullt för Wingren. Wingrens uppfattning om arbetet och dess mening har kritiserats av forskare som Karl-Manfred Olsson, Carl-Henric Grenholm och Birgit Stolt. Deras kritik handlar om att Wingrens syn är förlegad och främst hör hemma i ett feodalt samhälle. Kritiken berör även problemet med att Wingren framställer arbetet som en pina vars syfte är att tukta den enskilde individen. Detta synsätt kan bidra till att motverkar idéer om drägliga arbetsförhållanden samt uppfattningen om arbetet som något utvecklande och självförverkligande. Resultatet och analysen visar att Wingrens syn på arbetet och dess mening både har och inte har relevans i dagens samhälle.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)