Att byta till gröna tak - En jämförelse av ekonomiska och ekologiska fördelar gentemot traditionella tak

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för bygg- och miljöteknologi; Lunds universitet/Byggproduktion

Sammanfattning: Frågeställningar: - Är det gynnsamt att byta till gröna tak på befintliga byggnader i tätbebyggda städer? - På vilket sätt gynnar gröna tak samhället? - Hur skiljer sig kostnaderna mellan ett traditionellt tak och ett grönt tak? - Varför läggs det inte gröna tak på befintliga byggnader i större omfattning? Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det är gynnsamt att byta taket på befintliga byggnader i tätbebyggda städer till gröna tak, ur sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Vi vill med studien undersöka möjligheter och svårigheter med att byta till gröna tak på befintliga byggnader, och på så vis få en klarare insyn till varför det inte görs mer och vad som eventuellt kan förändras för att fler ska byta till gröna tak. Metod: Metoderna som har använts till den här studien är dels en litteraturstudie av tidigare forskning, dels en kvalitativ intervjustudie med nio olika respondenter. Litteraturstudien ligger till grund till syftet och frågeställningarna till den här studien, samt bidrar med relevant underlag till intervjufrågorna. Intervjustudien baseras på intervjuer med olika yrkessamma personen med olika erfarenheter om gröna tak. Slutsats: Kostnader, okunskap och bristande samverkan eller avsaknad av riktlinjer från myndigheter är de främsta anledningarna till att det inte läggs mer gröna tak på befintliga byggnader. Studien visar att gröna tak kan vara fördelaktiga ur ett ekologiskt perspektiv då de bland annat bidrar till ekosystemtjänster, biologisk mångfald och kan minska energiförbrukningen i byggnader. För att ersätta ett traditionellt tak är extensiva gröna tak att föredra då dessa ofta kan jämföras med traditionella taktyper ur en kostnad- och lastsynpunkt, vilket inte de intensiva taken kan. Gröna tak i form av sedum är inte nödvändigtvis mer kostsamma än tegel-, betong- eller plåttak, och kan till och med vara ekonomiskt lönsamma ur ett långsiktigt perspektiv. Det finns en social aspekt att ta hänsyn till och gröna tak upplevs ofta tilltalande för omgivningen och det finns kopplingar mellan vegetation och både psykiskt och fysiskt välmående. Det sociala värdet är dock svårt att bedöma utifrån denna studie då vi fokuserar på befintliga byggnader där extensiva tak varit mest centralt, och de bidrar inte till det sociala i samma utsträckning som de intensiva taken gör, som kan nyttjas i större utsträckning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)