Inkomstskattelagens spärrar för underskottsavdrag : En analys ur ett neutralitetsperspektiv

Sammanfattning: Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag. Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen. Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt. Här upptäcks skillnader gällande begränsningarnas omfattning. Syftet med spärrarna efter omstrukturering är att förhindra kringgående av koncernbidragsspärren vid ägarförändringar. Det är därför märkligt att skatterättsliga studier visar att begränsning av rätten till underskottsavdrag vid omstruktureringar är mer långtgående än koncernbidragsspärren. De mer långtgående begränsningarna löper därför stor risk för negativ inverkan på omstruktureringsbeslut inom en koncern där underskottsföretag ingår. Trots att spärreglernas inbördes systematik visar på bristande neutralitet är det mycket svårt att åtgärda utan att lagstiftningen blir än mer komplex. Utan förändring bör dock stor försiktighet iakttas vid omstruktureringar i företag med redan spärrade förluster. Underskottsföretagen riskerar annars skattemässiga nackdelar jämfört med om omstruktureringen inte hade ägt rum vilket är ett avsteg från neutralitetsprincipen.