Att skapa resiliens med hjälp av kolinlagring och biodiversitet : en fallstudie med beräkning av kolförråd och kolbalans i Tierps kommun

Sammanfattning: Markanvändningssektorn (LULUCF) står för 7–11 % av de globala utsläppen av växthusgaser, däribland koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Genom förändringar av markanvändningen kan kolinlagringen i mark och vegetation ökas och sektorn kan istället vara med och bromsa klimatförändringarna. Åtgärder för att minska nettoutsläppen av växthusgaser måste vidtas på alla nivåer i samhället, däribland kommuner. Ökad kunskap om kolförråd och kolsänkor samt kartläggning av dessa är ett första steg för åtgärder på kommunnivå. Förutom att bromsa klimatförändringarna måste samhället hitta sätt att anpassa sig till ett förändrat klimat. En strategi för det är att bygga resiliens, vilket i levande system syftar på systemens förmåga att absorbera och hantera förändringar samt anpassa sig till dem och utvecklas av dem. En faktor som stärker resiliensen i ett samhälle är hög biologisk mångfald i ekosystemen. Biologisk mångfald påverkas liksom kolinlagring av markanvändningen och sättet som marken generellt brukas på idag leder till förlust av biologisk mångfald. Syftet med denna rapport är att beräkna kolförråd och kolbalans i mark och vegetation inom Tierps kommun. Vidare är syftet att analysera hur markanvändningen påverkar kolinlagring och biologisk mångfald samt hur dessa kan gynnas genom att anpassa markanvändningen. Studien undersöker även den potentiella betydelsen av biologisk mångfald och arbetet med kolinlagring för att skapa resiliens och bromsa klimatförändringarna. Forskningsstrategin var en fallstudie och för att besvara syftet användes en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa delen bestod av en litteraturstudie och den kvantitativa delen utgjordes av beräkningar av kolförråd och kolbalans i Tierps kommun. Vid beräkning delades marktäcket in i sex olika markklasser på organogen och minerogen mark. Kolförrådet delades upp i tre kolpooler; markkol, dött organiskt material och levande biomassa. Resultatet visar att kommunens totala kolförråd uppgår till cirka 25 036 639 ton kol. Av de tre olika kolpoolerna är det markkol som lagrar störst mängd kol inom samtliga markklasser. Nettoupptaget i kommunen är -655 466 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år med nuvarande markanvändning, där kolpoolen levande biomassa står för majoriteten av koldioxidupptaget. För att öka kolinlagringen i mark och vegetation och gynna den biologiska mångfalden presenteras förslag på förändrad markanvändning. Dessa grupperas i tre olika områden; ökning av mängden levande biomassa, återvätning samt stärka urbana grönytor. Varje område inkluderar ett flertal åtgärdsförslag. Slutsatsen är att mark och vegetation inom Tierps kommuns totalt sett är en kolsänka och med en förändrad markanvändning kan både kolinlagring och biologisk mångfald gynnas, vilket kan bidra till att klimatförändringarna bromsas och resiliensen stärks.