Jämförelse av VAV- och CAV-ventilationssystem för nybyggd skola och dess känslighet för ökad personbelastning : En simuleringsstudie med IDA ICE

Sammanfattning: Att minska energianvändningen är lika mycket ett globalt mål som ett nationellt mål. Sverige har som mål att öka effektiviseringen av energianvändningen med 20 % fram till år 2020. Det gör att nästan alla sektorer påverkas och inte minst bostads- och servicesektorn som står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Ventilationssystem är en av de saker som kan bidra till energibesparingen. I den här studien har en nybyggd grundskola simulerats avseende energi och komfort där olika ventilationssystem testats för att se vilket system som är mest lönsamt ekonomiskt, energi- och komfortmässigt. Det som skiljer ventilationssystemen åt är de olika typerna av flödesreglering. Två huvudtyper av ventilationsflödesreglering har testats: ”Variable Air Volume” = Luftflödet varierar efter behovet (VAV) och ”Constant Air Volume” = Konstant luftflöde (CAV). Byggnaden, som är välisolerad och har tung stomme, har även simulerats med ökad personbelastning för att se hur det påverkar ventilationssystemet. Metoden som används för att utföra arbetet är en simuleringsstudie av komparativt slag, där datorprogrammet IDA ICE 4.8 har använts för att modellera byggnaden och utföra simuleringarna. Modellen som har simulerats efterliknar delar av grundskolan Stigslundsskolan i Gävle, i både uppbyggnad, ventilation och användningsgrad. Data har samlats in från konsultföretaget Rambolls databaser med information om projekteringen av skolan och genom personlig kommunikation. Simuleringen av ett skolår har utförts och ett schema för personbelastningen har ställts in för varje sal för att efterlikna det schema som eleverna går efter i dagsläget. Resultatet av simuleringarna visade att VAV -ventilationssystemet som efterliknar det projekterade fallet väl täckte ventilationsbehovet, använde mindre energi än CAV-systemet och skapade ett mycket bra termiskt klimat i byggnaden. Resultatet visade också att ökad personbelastning hade stor inverkan på ventilationssystemet, och medförde bland annat att återbetalningstiden för VAV-systemet ökade från 11 till 30 år.