Med andra(s) ord : Diskurser och identitetsskapande i Margareta Subers Charlie och Ali Smiths Girl Meets Boy

Sammanfattning: Den här uppsatsen handlar om Charlie (1932) av Margareta Suber, som ofta kallas Sveriges  första lesbiska roman, och Girl Meets Boy (2007) av Ali Smith, en modern roman som utspelar sig i en annan tid och kontext, men har många gemensamma teman med Charlie. Böckerna  behandlar homosexualitet, androgynitet och genus, men det viktigaste för den här uppsatsen  är hur de centrala karaktärerna tar del av en skriven text, och hur sagda text är fundamental  för deras identitetsskapande och böckerna i sig.  Detta hör samman med diskursbegreppet och representation på flera olika sätt; vilka  strukturer styr hur böckerna och texterna i böckerna ser ut? Vilka effekter får de? Hur  representeras verkligheten i texterna? Hur tolkas de av karaktärerna?  De två böckerna ställs sida vid sida för att möjliggöra en jämförelse av diskurser i olika  kontexter. Genom att ställa en äldre bok mot en nyare med samma centrala teman är det  lättare att se hur diskurserna i de olika böckerna ser ut och verkar.  En av uppsatsens slutsatser är att den centrala skrivna texten i Charlie kommer från ett  snävare utbud av texter än den i Girl Meets Boy, och ger huvudpersonen som läser den en  snävare beteckning att identifiera sig med. En annan är att texterna påverkar karaktärerna i  de två böckerna på väldigt olika sätt, och att orden och att göra dem till sina egna är av stor  vikt i en människas (och kanske särskilt i en från normen avvikande människas)  identitetsskapande. Karaktärerna tar ord som de fått av andra och gör dem till sina egna, och  gör med det en tolkning av dem. De betonar vissa aspekter av texterna, utesluter annat, låter vissa saker definiera dem och ta extra plats i textens betydelse, och bedömer andra saker  som oväsentliga. De skriver alltså om andras ord, med andra ord.