Sökning: "medier och fritidsläsning"

Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser innehållade orden medier och fritidsläsning.

  1. 1. Hur samverkar lärare i årskurs 1–3 med vårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)

    Författare :Felicia Persson; Lovely Bäcklund; [2023]
    Nyckelord :Fritidsläsning; läsläxa; läsmotivation och samverkan.;

    Sammanfattning : Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. LÄS MER

  3. 2. Gymnasieelevers syn på litteratur : En enkätstudie om läsvanor och läsupplevelser på fritiden

    M1-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för kultur och estetik

    Författare :Josefin Sehmi; [2023]
    Nyckelord :Läsvanor; läsupplevelser; medier och digitalisering; läsförståelse; fritidsläsning; litteratur- preferenser; läsmotivation;

    Sammanfattning : Studien behandlar gymnasieelevers läsvanor och läsupplevelser på fritiden där svar på bland annat läsfrekvenser och litteraturpreferenser eftersöks. Därmed undersöks även vilka mediepreferenser gymnasieeleverna har vid läsning, såsom fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker samt vilken påverkan det har på deras läsvanor, läsupplevelser och läsförståelse. LÄS MER

  4. 3. ”Utan motivation är det svårt att komma framåt” : En studie om läsfrämjande arbete i årskurs 4–6 på Åland

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

    Författare :Mia Grönlund; Amanda Widberg; [2023]
    Nyckelord :läsmotivation; läsintresse; läsutveckling; läsfrämjande; läsmängd; lärarens roll; självbestämmandeteorin; inre motivation; sociokulturellt perspektiv; mellanstadiet; årskurs 4–6; arbetssätt; arbetsmetoder; påverkansfaktorer; läsundervisning.;

    Sammanfattning : Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. LÄS MER

  5. 4. ”Jag brukar läsa undertexter om jag inte hör vad de säger” : En studie om barns läsvanor på fritiden i det digitaliserade samhället

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Luleå tekniska universitet/Pedagogik, språk och ämnesdidaktik

    Författare :Therese Kreku; [2022]
    Nyckelord :Reading habits; reading comprehension; language development; digitalisation; social media; video games; young learners; Läsvanor; läsutveckling; språkutveckling; digitalisering; sociala medier; dataspel; yngre elever;

    Sammanfattning : Den här studiens syfte är att undersöka yngre barns fritidsläsning med målet att generera kunskap kring vilken kontakt yngre generationer har med skriftspråket idag. Tesen som denna studie utgår ifrån är att skolan behöver ökade insikter i elevers läsvanor eftersom det finns oroväckande trender som visar på att barn generellt läser allt mindre på grund av digitaliseringen. LÄS MER

  7. 5. ”Man blir ju liksom allmänt smartare” : Upplevelser och förväntningar mellan elever, vårdnadshavare och skola kring 15-åringars läsning av skönlitteratur

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

    Författare :Sara Jonasson; [2022]
    Nyckelord :parent as teacher; adolescent reader; parent support; skönlitteratur; läsintresse; läsmotivation; fritidsläsning; läsning i skolan; läsande förebilder; proximala utvecklingszonen;

    Sammanfattning : I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. LÄS MER