Framgångsrika undervisningsstrategier i läsförståelse för elever med ASD : lärares erfarenheter och upplevelser

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om framgångsrika undervisningsstrategier i läsförståelse för elever med autism genom att intervjua 15 pedagoger verksamma i reguljär grundskola och resursskola. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där lärande sker i meningsfulla sammanhang i samspel och kommunikation med andra. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av 15 pedagoger som hade erfarenheter av att undervisa elever med ASD, Autism Spectrum Disorder, i åk 1-9 i läsförståelse. Resultatet visade både likheter och skillnader i pedagogernas upplevelser och erfarenheter. En likhet som framträdde i resultatet var att elevernas motivation för det lästa upplevdes som avgörande för läsning och att det användes i undervisningen.  Vidare beskrevs utmaningar för eleverna med ASD att koppla det lästa till egna erfarenheter och att läsa mellan raderna. Pedagogerna använde sig ofta av modellering som undervisningsstrategi för läsförståelse. En likhet som beskrevs var att det sällan var svårigheter med avkodning för elevgruppen utan att läsförståelsen var det område som skapade svårigheter. Resultatet visade att utmaningar med läsförståelse för elever med ASD inte enbart förklarades med teorin The Simple View of Reading där läsförståelse anses vara produkten av avkodning och språkförståelse. Istället beskrevs utmaningar med läsförståelse för elever med ASD som kunde förklaras med exekutiva funktioner och den nedsättning i förmåga som tillskrivs diagnosen ASD.  Skillnader som framträdde var pedagogernas resonemang i de olika verksamheterna vad gällde bedömning och huruvida det var fungerande kartläggningsmaterial även för elever med ASD. I resursskolorna uppmärksammades nationella bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som begränsade vad gällde att fånga dessa elevers kompetenser medan materialet i den reguljära skolan upplevdes uppmärksamma svårigheter i läsförståelse på ett likvärdigt sätt som för elever utan ASD. Skillnader var också hur undervisningssituationen organiserades. I den reguljära skolan deltog ofta eleverna med ASD i större elevgrupper med inslag av kooperativt lärande och cirkelmodellen som arbetsmetod. I resursskolan undervisades eleverna med ASD i mindre grupper tillsammans med andra elever med olika NPF och de undervisades med nära stöd av pedagog. I resursskolan hade samtliga tagit del av utbildning genom arbetsplatsen samt sökte i högre grad än i den reguljära skolan litteratur på egen hand. I uppsatsen beskrivs olika specialpedagogiska perspektiv samt inkluderingsbegrepp för att nyansera de olika verksamheterna.