Kunskapstillväxten i den mediala miljön: En existenspedagogisk granskning av bevakningen av miljöfrågan i TV-nyheterna

Sammanfattning: Televisionen verkade i sin begynnelse för allmän kunskapsspridning; rörliga bilder, grafik, tal och text erbjöd goda pedagogiska förutsättningar. Den pedagogiska rollen hamnade dock i skymundan för ökade konkurrens om tittare och ekonomiska medel, när TV-monopolet hävdes på 1990-talet. Sveriges Television särskiljde sig från marknadsstyrda grannkanaler genom sitt public service-uppdrag, och en strävan att i allmänhetens tjänst förse tittarna med upplysningar möjliga att basera välavvägda åsikter på. Forskning på ämnet visar att televisionen har stor betydelse för åsiktsbildning. Ämnesmässig förförståelse påverkar hur väl tittarna kan tillgodogöra sig kunskap, och i fråga om förståelse för den aktuella miljösituationen kan media i allmänhet och televisionen i synnerhet ses som viktiga informationsspridare. Syftet med uppsatsen är att studera televisionens pedagogiska aspekter utifrån ett existenspedagogiskt perspektiv i exemplet miljöbevakning. Ur material från två veckors nyhetsprogram i SVT (Rapport och Aktuellt) har rapporteringen av miljöproblem identifierats, och en analys på såväl innehållet som den framträdande massmediala miljödiskursen har genomförts i ett existensfilosofiskt perspektiv. Den framträdande massmediala diskursen tillmäter journalisterna stor betydelse i kunskapsförmedlandet när redaktionellt producerat material presenteras framför ämnesexperter och politikers utlåtande. Trots att journalisterna åtar sig rollen som kunskapsförmedlare, tenderar den pedagogiska aspekten förbises, och kunskapen som förmedlas präglas av extrema sammanfattningar och dekontextualisering. Miljöfrågan framställs som de stora världsledarnas ansvar att lösa, och enskilda individer förses med bristfällig kunskap om redskap för att påverka rådande miljösituation. Det innebär att nyhetsbevakningen av miljöområdet inte kan anses vara godtagbar i ett existensfilosofiskt utbildningsperspektiv, vilket medför en potentiell risk för att tittarna får missledande kunskap om miljöproblemets utbredning och betydelse. Public service-uppdragets pedagogiska funktion kan inom området starkt ifrågasättas, men det finns med utgångspunkt i medias betydelse för omvärldsuppfattningen samtidigt anledning att studera ämnet vidare med ett annat kunskapsperspektiv.