Aktivitetsbalans för par : En intervjustudie med familjerådgivare

Sammanfattning: Introduktion: Aktivitetsbalans är ett vanligt begrepp inom arbetsterapi. Det betyder att man har en jämn fördelning mellan det man vill göra och det man måste göra. I examensarbetet ställer sig författarna frågan om det går att arbeta med en persons aktivitetsbalans utan att inkludera partnerns aktivitetsbalans. Familjerådgivarna är vana vid att arbeta med par som helhet, därför vill författarnata reda på hur de arbetar med aktivitetsbalans utifrån sin yrkeskompetens. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur familjerådgivare arbetar med aktivitetsbalans tillsammans med par. Metod: Studiens design är deskriptiv med induktiv ansats. Ett avsiktligt – typiskt urval samt snöbollsurval användes vid sökningar efter familjerådgivare på kommunala och kyrkliga hemsidor. Informanterna bestod av både kvinnor och män spridda över hela landet med yrkeserfarenhet på 20–40 år. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen vilka transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna Tillsammans identifieras parens aktivitetsbalans, Med verktyg och metod och Med förändring och förnyelse identifierades tillsammans med sex underkategorier. Slutsats: Genom att kombinera arbetsterapeutiska evidensbaserade instrument med familjerådgivningens samtalsrådgivning tror författarna att par med aktivitetsbalansproblem skulle få bättre resultat.