Den sociala utvecklingsmodellen : En kvalitativ studie om mötesplatsers arbete för att stärka barn och ungas prosociala utveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

Sammanfattning: Det brottsförebyggande arbetet har stött på stora utmaningar i att förebygga att barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Genom att arbeta förebyggande i tidiga åldrar och stärka barns prosociala utveckling minskar risken att unga individer utvecklar antisocialt beteende. I en mindre kommun i Sverige arbetar personal på mötesplatser, tidigare benämnt ungdomsgård, med att stärka barn och ungas prosociala utveckling. Detta arbete utformas utifrån den sociala utvecklingsmodellen [SDM]. Syftet med studien är att undersöka hur personal på mötesplatser upplever sitt arbete med att stärka barn och ungas prosociala utveckling, och hur detta kan minska nyrekrytering till kriminella gäng. Analysen baseras på fyra intervjuer. Resultaten visar att det går att arbeta med modellen för att stärka barn och ungas prosociala utveckling. Respondenterna lyfter att barn och unga behöver känna att de hör hemma någonstans och ser att mötesplatserna kan utgöra ett positivt sammanhang för dem att utvecklas i. SDM strukturerar arbetet och ger möjligheter till att minska unga individers sårbarhet för gängrekrytering, men det förebyggande arbetet måste börjas tidigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)