Effekter av en ny frivillig standard : Hur implementeras GRI 207 Tax 2019 bland svenska storbanker?

Sammanfattning: Mjuk reglering är en icke-bindande uppsättning regler som har blivit socialt accepterad som bindande. Den har blivit vanligare med åren, med frivillig standard som ett exempel. Det ses som ett effektivt verktyg för att skapa multinationell reglering. Det finns dock en del kritik mot mjuk reglering för att vara ineffektiv och att företag endast använder den för att få legitimitet. Hållbarhetsredovisningen styrs delvis av mjuk reglering. År 2021 infördes en ny frivillig standard, GRI 207 Tax 2019. Standarden reglerar transparent redovisning av skatt. På grund av den kritik som finns mot frivilliga standarder och mjuka regleringar är syftet med denna studie att studera effekterna av införandet av en ny frivillig standard. Detta har gjorts genom en studie av hur storbanker kommunicerar sina skatteangelägenheter före och efter införandet av GRI 207 Tax 2019. Studien har genomförts genom data som samlats in från fyra av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar i Sverige. Legitimitetsteorin och den institutionella teorin har använts för att analysera resultatet av studien. Resultatet visar att storbankerna har olika syn på hur de ska presentera sina skatteärenden. SEB och Swedbank valde att följa standarden medan Nordea bara följer en del av GRI 207 och Handelsbanken inte följer GRI 207. Detta resulterade i högre poäng för SEB och Swedbank än Handelsbanken och Nordea men inte i bättre kvalitet på rapportering. Dessutom fann studien att det varierar hur mycket information storbankerna rapporterar om sina skatteärenden. Studien drar slutsatsen att GRI 207 inte har påverkat kvaliteten på skatterapporteringen. Ytterligare frågor som väckts i studiens slutsatser är: Följs frivilliga standarder till störst del för att uppnå legitimitet? Är tax washing ett nytt kommande fenomen?