Har du hört på maken – man kan läsa med öronen! : En kvalitativ studie om hur lärare och elever beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för läsförmåga och läsengagemang

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Gribbling, Lisbeth och Nyhlén, Cecilia (2023). “Har du hört på maken – man kan läsa med öronen!” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie önskar vi bidra med kunskap kring hur några lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande. Stödet rör både läsförmåga och läsengagemang.    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några elever och lärare (årskurs 1-3, ämnet svenska) beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för elevers läsförmåga och läsengagemang. Mot bakgrund av syftet formuleras följande frågeställningar:  Vad beskriver eleverna att det innebär för dem att öronläsa och vilka för- och nackdelar beskriver eleverna med öronläsning? Hur beskriver lärarna sina förutsättningar och didaktiska val kring öronläsning? Hur beskriver lärarna att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande? Teori Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där även multimodal teori har använts.   Metod En kvalitativ metod har använts med observationer och semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta empirin har en tematisk analys genomförts. Resultatet har speglats mot studiens teoretiska begrepp samt litteratur och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för läsande både för elever i språklig sårbarhet och för lässtarka elever. Öronläsning beskrivs som ett stöd för såväl läsförmåga som läsengagemang. Stödet kan se olika ut och yttre förutsättningar såsom resurser, teknik och tillgång till böcker verkar påverka i vilken utsträckning och hur öronläsning används. Stödet tycks även påverkas av lärarnas erfarenheter och de olika didaktiska val som görs i undervisningen kring öronläsning.    Specialpedagogiska implikationer De specialpedagogiska implikationer som lyfts i denna studie rör speciallärarens roll i skolans förändringsarbete kring att sprida kunskap om synen på läsning. För att öronläsning med stöd av assisterande teknik ska kunna bli ett verkligt alternativ till att läsa med ögonen krävs att vi som speciallärare bidrar till att vidga synen på vad läsning innebär. Detta för att öka den språkliga tillgängligheten och minska risken för elever att hamna i språklig sårbarhet. Ytterligare en specialpedagogisk implikation som framträder i studien handlar om speciallärarens roll i att hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen och dela med sig av denna kunskap. Det framkommer även att det krävs undervisning i hur öronläsning går till och här kan specialläraren ha en drivande roll.    Nyckelord Assisterande teknik, delaktighet, läsengagemang, språklig tillgänglighet, öronläsning 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)