3D-simulering som arbetsmetod i produktutvecklingen i konfektionsbranschen : En studie om tillförlitligheten i 3D-avprovning

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Denna kandidatuppsats utfördes i samarbete med designteam från två svenska konfektionsföretag och riktas mot designteknik inom ämnesområdet textilteknologi. Studien syftar främst till att undersöka likheter och skillnader mellan 3D-avprovning och fysisk avprovning och vilka eventuella fördelar eller risker som 3D-avprovningar i så fall kan medföra i produktutvecklingen. Studien undersöker även, via uppföljningsintervju, designteamens upplevelser av att analysera 3D-avprovningar. Tidigare studier visar att företag i konfektionsbranschen använder 3D-avprovningar som verktyg för att bland annat reducera ledtiden i produktutvecklingen, genom att inte vara bundna till fysiska avprovningar och prototyper. Även om 3D-användning gör tidsbesparing möjlig så har fysisk avprovning en betydande faktor för produktens slutliga komfort och estetik. Respektive designteam, som inte hade erfarenhet av 3D, fick därför analysera och kommentera 5 stycken 3D-simulerade plagg. Dessa kommentarer jämfördes sedan med kommentarer från utförda designteamens fysiska avprovningar. Jämförelsen visade att designteamens önskade justeringar vid 3D-avprovning skulle medföra fler design- och mönsterändringar än vid fysisk avprovning. Detta tyder på att beslut som avgör plaggets passform och design inte bör utföras genom enbart 3D-avprovningar. Inga justeringar utfördes via beslut i 3D, endast fysiska avprovningar har legat som grund för designteamens eventuella vidare produktutveckling av plaggen. Hade designteamen däremot utfört justeringar baserat på 3D-avprovningar, parallellt med ändringar baserat på fysiska avprovningar, hade följande fysiska prototyper troligtvis medfört synliga skillnader i passform och design. Dock visade intervjuer med erfarna användare av 3D, samt uppföljningsintervjuerna med designteamen, att designteam kan använda 3D-teknik som kommunikationsverktyg, i ett tidigt skede i produktutvecklingen. Detta för att verifiera att designteamet har en gemensam uppfattning om plaggets generella utformning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)