Personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression : En integrativ litteraturöverikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HHJ, Avd. för omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och många dör i suicid som konsekvens. Sjukdomen påverkar personens vardag och livsvärld. Idag finns många alternativ till behandling för depression, en av dem är fysisk aktivitet.   Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet hos personer med depression.  Metod: Metoden var en litteraturöversikt med integrativ metod. Kvalitativa och kvantitativa artiklarna söktes i Cinahl och PsycInfo men även en sekundär sökning utfördes. Dataanalys genomfördes enligt Whittemore & Knafls (2005) analysmetod.  Resultat: Tre kategorier identifierades; Återfå kontroll (Energi och kontroll i vardagen & Förbättrad självbild), Symtomlindring (Behagliga känslor & Förbättrad sömn) och Hinder (Bristande motivation & Utförandet av fysisk aktivitet). Underkategorierna till samtliga huvudkategorier var uppdelade i kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att personerna fick minskade depressiva symtom och mer kontroll i vardagen. Vissa personer föredrog att träna ensamma och andra föredrog att träna i gemenskap. Hinder för fysisk aktivitet var bland annat brist på motivation, rädsla för att misslyckas och att vara bland andra människor eller befinna sig på främmande platser. Fynden kopplas an till den teoretiska referensramen; Personcentrerad omvårdnad.  Slutsats: Resultatet bekräftar tidigare forskning om depression. Forskningen visar inget enhetligt resultat om vilken intensitet av fysisk aktivitet som är mest gynnsam för depression. Olika resurser kan tillämpas och leda till ökad motivation och färre hinder. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)