De inte alltför främmande : Författarideal, relationer och litterära system i fem svenska filmer

Sammanfattning: Den här uppsatsen ingår i det forskningsfält som undersöker hur konstnärer skildras i fiktion. Specifikt handlar den om författarroller på film, ett område som beforskats i såväl Tyskland som den anglosaxiska världen (kända exempel är Kirsten Netzows Schriftstellerfilme(2005) samt antologin The Writer on Film (2013)) men knappt alls i Sverige. Den kretsar därför kring svensk film, samtidigt som den anknyter till det internationella fältet. Undersökningen baseras på kunskap om genrer i svensk film samt litteratursociologiska perspektiv. I det senare skiljer den sig från det mesta inom området, inte minst i ambitionen att undersöka sociala och professionella sammanhang kring författarroller på film. Efter inledande breda kapitel om historia och ideal kring författarroller följer undersökningens djupanalyser, vilka fokuserar på filmer inom det spann som kallas relationsfilm. Detta begrepp spänner över en stor del av svensk filmhistoria som kännetecknas av fokus på romantik, familje- och vänskapsrelationer och dessas spänningar, problem och utveckling.        Som fallstudier har valts fem relationsfilmer från olika perioder i svensk filmhistoria: Thomas Graals bästa film (1917),En Kärleksnatt vid Öresund (1931),Vi tre debutera (1953),Känd från TV(2001) samt Kärlek Deluxe (2014).Samtliga dessa filmer har författare i bärande roller och skildrar samtidigt i någon mening händelser inom litteratursamhället, inte minst förlagsbranschen.         Materialet undersöks utifrån fem perspektiv, baserade i kunskap från befintlig forskning: Omgivningar; Genrer, modus och troper; Drivkraft och processer; Relationer samtIdeal och sensmoral.  I undersökningen diskuteras relationsfilmens konventioner såväl i relation till myter och traditioner kring författares kärleksliv som i anslutning till professionella relationer. Bland annat diskuteras tendensen att skildra litteratursamhället som en tudelad värld byggd på – till exempel - konkurrens mellan olika genrer, ”högt och lågt”, eller dolt och offentligt.      En av flera centrala slutsatser är att författarfilmer generellt möjliggör en extra dimension av berättande inom berättelsen, ofta i form av en bok som produceras under handlingens gång, och som förstärker och speglar filmhandlingen. I just relationsfilmer blir detta ett ytterligare lager av den identifikation med författarpositionen som åskådaren bjuds in till. Författarna i dessa filmer är, sammantaget, vardagliga gestalter med allmänmänskliga problem och egenskaper, men ges samtidigt – genom myter om yrket, berättandekonventioner kring kreativitet och skildringar av branschrelationer - fler dimensioner som gör dem till attraktiva protagonister i breda filmgenrer. Uppsatsens titel syftar på just denna balans mellan spänning och vardaglighet, som Anders Marklund kallat ”inte alltför främmande”.      Efter analyskapitlen och diskussionen följer också en skiss till en historik - utan minsta anspråk på fullständighet - över författare i svensk film.