ATT BILDA FAMILJ - NU, SEN ELLER ALDRIG? : En kvantitativ studie av hur svenska universitetsstudenter förhåller sig till familjebildning och barnafödande

Sammanfattning: Utbildning, karriär och idealt partnerskap. Detta är tre faktorer som anses avgörande för när universitetsstudenter i Sverige vill bilda familj. Att det finns en senareläggning av familjebildning bland studenter i Sverige är ett faktum och dessa tre faktorer har en inverkan på fenomenet. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att undersöka varför svenska universitetsstudenter utgör den grupp i samhället, inom vilken familjebildning vanligtvis senareläggs. Syftet är även att undersöka vad som anses vara grundläggande förutsättningar för att vilja skaffa barn och hur dessa varierar mellan olika sociokulturella faktorer. Genom att använda kvantitativ metod, konstruerade vi en enkät som publicerades på olika universitets Facebookgrupper. Anledningen till att använda denna metod va att nå ut till så många studenter som möjligt. Vårt mål var att få svar som gav en övergripande och omfattande bild, med hög svarsfrekvens, snarare än några fåtal svar med djupare förståelse. Teorierna som används i denna uppsats är främst Anthony Giddens teori kring ontologisk trygghet, rutinisering och identitet, men även Martha McMahon’s teori om kvinnlig identitet. Vi har även analyserat våra resultat utifrån en självkonstruerad definition av konceptet stabilitet. Våra respondenter ville främst skaffa 1-2 barn och de flesta uppskattade att detta skulle ske inom sju år. Studenterna i studien värderade utbildning och karriärmöjligheter högt, vilket visade att en senareläggning av barnafödande kunde vara nödvändigt för att hinna bygga en stadigt fundament i sitt yrkesliv innan de ingick i föräldraskap. Stabilitet i partnerskap och ekonomisk stabilitet hade inte någon signifikant inverkan på senareläggning av barnafödande, vilket innebar att dessa faktorer inte var lika  avgörande för när våra respondenter ville skaffa barn.