Vilka förväntningar finns på specialpedagogens uppdrag i en grundsärskola?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL)

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract  En kvalitativ studie om personalens uppfattningar om specialpedagogens uppdrag och roll i en grundsärskola. Med ett fenomenologiskt ramverk tar vi oss an materialet i studien för att finna essensen i personalens uppfattningar för att besvara våra frågeställningar.  Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om personalens uppfattningar om specialpedagogens uppdrag och roll i särskolan. Med personal avses rektor, lärare, elevassistenter och specialpedagoger på en enhet inom grundsärskolan samt en psykolog från centrala barn- och elevhälsan som arbetar mot grundsärskolan. ·       Hur ser samverkan ut mellan specialpedagogen och övrig personal i grundsärskolan? ·       Vilka förväntningar finns på specialpedagogens uppdrag och roll i grundsärskolan? Teori Vi har valt fenomenologi som teoretiskt ramverk i vår studie. När forskare utgår ifrån fenomenologin menar Justesen och Mik-Meyer, (2011) att de bör uppmärksamma att idealet om “den neutrala forskaren” byts ut mot forskaren som “person med inlevelseförmågan som kan leva sig in i andra människors livsvärld”. I fenomenologin framhävs empati och inlevelseförmåga som viktiga egenskaper hos en skicklig forskare. Justesen och Mik-Meyer fortsätter med att forskaren fortfarande kan betrakta inlevelseförmågan som en form av forskningsneutralitet eftersom de ska vara fördomsfria i mötet med fenomenet. Metod Då vi ville tolka och förstå personalens uppfattningar har vår studie utgått från en kvalitativ forskningsansats. För att bäst få svar på studiens forskningsfrågor användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod. Kvale och Brinkmann, (2014) menar att om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? De anser att samtal är grundläggande i människors sätt att vara mot varandra och att samtal ger oss en förståelse för hur andra känner, hur de tolkar och uppfattar världen runt omkring sig. Vi valde att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta vår empiri. Resultat Resultatet i vår studie framträdde relativt tidigt i vårt arbete och blev till fyra övergripande teman: ”Specialpedagogen ska kunna allt”, ”Fånga eller jonglera – vad ska en spindel göra”, ”Att prioritera rätt i ett kravfyllt uppdrag” och ”Specialpedagoger vs speciallärare”. De fyra temana omvandlar vi till rubriker. Under dessa rubriker följer studien informanternas uppfattningar av specialpedagogens uppdrag och roll i särskolan. Dessa tog oss vidare till analysen där vi speglade informanternas uppfattningar mot tidigare forskning och med stöd av fenomenologin hittade vi essensen som vi tog med oss in i diskussionen. Specialpedagogiska implikationer Denna studie är specialpedagogiskt intressant för att vi riktar fokus mot en av alla de arbetsplatser som specialpedagogen kan och har uppdrag i, nämligen särskolan. Där all pedagogik som utförs i den skolformen är att betrakta som specialpedagogik. Att få syn på personalens perspektiv och få bekräftelse i hur viktigt det är att lyssna och vara ödmjuk i mötet med varje enskild individ blir tydligt i studien och något att ta lärdom av. Med hjälp av fenomenologin har vi lagt fokus på informanternas uppfattningar vilka kan skilja sig åt i samma fråga då varje enskild individ utgår ifrån sin livsvärld.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)