"Vi är fortfarande lika beroende av varandra. Men nu är det tydligt att det är mitt ansvar" : En intervjustudie om förskollärares uttryckta tankar om sitt ledarskap gentemot barnskötare

Sammanfattning: Genom det senaste decenniets förskolereform har förskollärare fått ett utökat ansvar för kvaliteten och det målinriktade arbetet som bedrivs på förskolorna. Förskollärare har därmed även fått ansvaret att leda sitt arbetslag. Med stöd av en praktikteoretisk ansats är denna studies syfte att undersöka hur förskollärare uppfattar den uppdelade arbets- och ansvarsfördelningen. Detta sker med ett specifikt fokus på begränsningar och möjligheter som förskollärare kan uppfatta och uttrycka kring uppdraget att leda barnskötare i arbetslaget och på vilket stöd de anser sig behöva för att utvecklas i sitt ledarskap. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med tio förskollärare vid fyra olika förskolor inom en medelstor svensk kommun genomförts.  Studiens huvudresultat pekar på att förskollärna efterlyste mer gemensam tid för planering och reflektion. Att inte ha lämpliga former för att kommunicera uttrycktes som en begränsning och att den personliga relationen och rädslan för att kränka barnskötaren stod som ett hinder för kommunikationen. Ömsesidig förståelse för varandra ansågs som en viktig aspekt för att skapa och upprätthålla en givande kommunikation och goda relationer i arbetslaget. Deltagarna efterlyste ett hållbart förhållningssätt för att ge varandra konstruktiv kritik och återkoppling. För att utveckla sitt ledarskap ansåg sig deltagarna behöva utbildningsinsatser i form av fortbildning och de såg det även som betydelsefullt att ta stöd av kollegor för att utveckla sitt ledarskap.  Som en övergripande slutsats av studiens resultat konstateras att det krävs ytterligare insatser för att stödja förskollärares kollegiala ledarskapsförmågor.