Robotars användning i förskola : En sociokulturell studie om Blue-bot och Bee-bot

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Denna studie handlar om robotarna Blue-bot och Bee-bot. Syftet är att ta reda på hur robotar används av utbildade pedagoger samt vilka färdigheter och kunskaper de beskriver att barnen utvecklar av att använda robotar. Frågeställningarna studien har är: “Hur beskriver de utbildade pedagogerna att de undervisar med Blue-bot eller Bee-bot?” och “Vilka färdigheter och kunskaper beskriver de utbildade pedagogerna att barnen utvecklar av att använda Blue-bot eller Bee-bot?”. Datainsamlingen gjordes via en kvalitativ metod med en fokusgrupp och tre intervjuer samt utfördes digitalt via Teams. Studien använder sig av den sociokulturella teorin för att granska resultatet. Resultatet visar att deltagarnas huvudsakliga syfte med arbetet med robotarna är att arbeta med matematik, vilket även involverar problemlösning, uppskattning av avstånd samt öva på rumsuppfattning och sekvensering. Alla delar inom matematik är färdigheter Kiliç (2022) kopplar till datalogiskt tänkande och det kan därmed sägas att det deltagarna vill att barnen ska utveckla i användandet av robotarna är datalogiskt tänkande. Resultatet visar också på att om syftet med att använda robotarna är att lära barnen programmeringsbegrepp och matematiskt tänkande är den analoga programmeringen bättre att använda än robotarna. Resultatet visar även att pedagogers frånvaro kan ge barnen större möjlighet till att utveckla det sociala samspelet samt utveckla fler färdigheter genom stöttning av andra barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)