Sverige och den stridbara demokratin - En undersökning om föreningsförbud i förhållande till den tyska grundlagen, Europakonventionen och regeringsformen.

Sammanfattning: Den svenska demokratin utmanas av föreningar vilka är motståndare till de demokratiska principerna. Nazister, vänsterextrema och religiösa fundamentalister organiserar sig med mål att skada och på sikt krossa det nuvarande demokratiska styrelseskicket. Idag finns ingen lagstiftning som förbjuder föreningar i Sverige. Istället har lagstiftaren valt att bekämpa dem med öppen politisk debatt. I andra länder varav Tyskland är det tydligaste exemplet är det demokratiska systemet istället stridbart. Det innebär att fri- och rättigheter kan inskränkas för de som inte själva står bakom de demokratiska principerna. Denna uppsats diskuterar vilka möjligheter som finns att i förenlighet med Europakonventionen och regeringsformen införa stridbara regler i Sverige i form av ett föreningsförbud mot antidemokratiska föreningar. Den tyska och den svenska demokratiska utvecklingen skiljer sig åt vilket kortfattat beskrivs. Den tyska grundlagen belyses för att ge en förståelse kring hur ett eventuellt föreningsförbud i Sverige skulle kunna se ut. Europakonventionens regler preciseras genom att diskutera Europadomstolens praxis på området. Föreningsfriheten i regeringsformen och möjligheterna till inskränkningar åskådliggörs. I den avslutande delen dras slutsatser kring ifall ett föreningsförbud är möjligt att införa och en kritisk analys förs avseende vilka för- och nackdelar en sådan lagstiftning kan få för möjligheterna att bekämpa demokratins motståndare. Nyckelord: das Grundgesetz, demokrati, Europakonventionen, föreningsfrihet, föreningsförbud, Nordiska motståndsrörelsen, politiska partier, regeringsformen, stridbar demokrati.