Energieffektiva byggnader ikallt klimat : En undersökning av energiprestanda förfyra enfamiljshus i Umeåregionen

Sammanfattning: Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader. En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften. Flöden och temperaturer på vatten till värmesystem och tappvarmvatten har loggats. Elanvändningen har även den kontinuerligt samlats in. Sammanlagt har mellan 27 och 40 mätgivare varit installerade i respektive hus. Energianvändningen har på detta sätt kunnat kartläggas och kategoriseras efter användningsområdena värme, tappvarmvatten, hushållsel samt total el- och energianvändning. Prestanda har undersökts för energibesparande installationer så som värmeväxlare, ett 30 m långt markförlagt förvärmningsrör för tilluft samt en bergvärmepump. Resultaten från sammanställningarna visar att husen, med normalårskorrigerade värden, har ett energibehov till värme och tappvarmvatten på mellan 67 och 81 kWh/m2y. Värme- och varmvattenbehovet var i ett av husen endast hälften av det i BBR ställda kravet på 130 kWh/m2y för hus med annan typ av uppvärmning än direktverkande el. Mätningarna visar att det inte föreligger någon risk för mögel eller röta någonstans i något av husen. I ett av husen kunde ett markförlagt förvärmningsrör tillsammans med en väl fungerande värmeväxlare värma luften så effektivt att ingen ytterligare förvärmning av tilluften var nödvändig. Detta även under årets kallaste perioder. Bergvärmepumpen som undersökts har i genomsnitt levererat 2,5 ggr mer energi än den förbrukat vilket reducerat mängden köpt energi till värme och tappvarmvatten med ca 60 % på årsbasis. Sammantaget är det inte någonting i denna undersökning som tyder på några föreliggande problem med att bygga energieffektiva byggnader i kallt klimat. Ingen förhöjd risk för röta eller mögel har påvisats vilket annars är en vanlig missuppfattning kring energieffektiva, täta hus. Istället tyder det mesta på att besparingsmöjligheterna är stora såväl för den egna plånboken som för miljön, både på kort som lång sikt.