Framtidens enbostadshus : Att bygga på höjden med minimerad bostadsarea utformat enligt framtida energikrav

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik

Sammanfattning: Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning av byggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden då tomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnaden vid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshus bör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav.   Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilka till följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan för nyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också inför uppfyllandet av framtida energikrav.   Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom att effektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan. Frågeställningarna vilka besvaras i arbetet är ”Vilken är den minsta möjliga bostadsarean för entréplanet i ett enbostadshus, med bibehållen tillgänglighet enligt svenska krav?”, ”Hur kan rumsfunktionerna disponeras för ett enbostadshus i tre våningar med bibehållna boendekvalitéer?”, ”Hur kan ett enbostadshus utformas för att klara EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda?”. Målet med arbetet är att utforma ett enbostadshus i tre våningar med minsta möjliga bostadsarea på entréplanet, som klarar EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda.   En litteraturstudie genomfördes för att utreda kompaktboendets effekter på boendekvalitén samt energieffektiv byggnadsutformning. En fallstudie av tre byggnader utreddes boende i flera plan. Utformningen av framtidens enbostadshus genomfördes i ett skissarbete och slutligen beräknades byggnaden för att uppfylla den rådande kravspecifikationen för NNE-hus.   En yteffektiv planutformning åstadkoms genom överlappandet av betjäningsareor, effektiv disposition av rumsfunktioner samt gemensamma kommunikationsytor. Entréplanets utformning resulterade i en bostadsarea på 51,4 m2. Byggnaden är utformad för att tillgodose kravet på tillgänglighet i enlighet med BBR och SIS. Rumsfunktionerna som finns representerade på entréplanet är kök, badrum, avskiljbar sängplats samt utrymme för sittgrupp, matplats, tvätt och förvaring. Plan 2 utgörs till största del av ett vardagsrum vilket knyts samman med entréplanets sociala funktioner. Byggandens privata våning utgörs av plan 3 vilket inrymmer två av byggandens tre sovrum.   Byggnaden följer nu gällande krav för 2020-målet, utformat som ett NNE-hus genom en energieffektiv utformning och egenproduktion av el från solceller. Vår slutsats är att förhållande, disponering, kommunikation av rumsfunktioner samt åtskild placering av privata och sociala utrymmen är väsentligt för att minimera bostadsarean samt för att bibehålla en god bostadskvalité.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)