Tar frivårdens arbetsmetoder hänsyn till funktionsvariationer? : En kvalitativ studie om hur frivårdskoordinatorers arbetsmetoder och kunskap stödjer klienter med intellektuella- och/eller neuropsykiatriska funktionsvariationer

Sammanfattning: Kriminalvården rapporterar om att förekomsten av neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom kriminalvården är överrepresenterad (Nilsson, 2011). Det finns även anledning att anta att personer med intellektuell funktionsvariation (IF) finns bland klientelet inom frivården. Då det enligt motion (2021/22:1474) som beskriver att Sveriges domstolar inte behöver ta personer med IF:s ansvarsförmåga i beaktning vid brottsmål. Sett till den möjliga andelen klienter med dessa diagnoser bör därför personal inom frivård vara väl förtrogna med de olika NPF eller IF diagnoserna (Motion 2005/06:Ju440). Utifrån detta finns en relevans till att undersöka hur evidensbaserad kunskap om förhållningssätt till vald målgrupp tillhandahålls av koordinatorer i frivården. Studien är en kvalitativ kandidatuppsatts som ämnar undersöka om koordinatorer på frivårdens kontor i en mellanstor kommun i Sverige upplever att de har den kunskap som möter stödbehovet bland klienter med IF och/eller NPF. Detta undersöks utifrån hur arbetsmetoder och utbildning skapar förutsättning till evidensbaserade kunskaper om arbetssätt och bemötande gentemot vald målgrupp. Studien bestod av fyra intervjuer med frivårdskoordinatorer. Intervjuerna transkriberades och bearbetades därefter med hjälp av tematisk analys. Resultatet analyserades med avstamp från teorierna symbolisk interaktionism och stigmatiseringsteorin. Vad som framkom från denna studie var att koordinatorerna har god erfarenhetsbaserad kunskap. Detta utifrån de förmågor som kunde identifieras hos respondenterna tillhörande att skapa egen uppfattning om och anpassningar för klienter med IF och/eller NPF. Samt att de med hjälp av de arbetsmetoder som finns inom frivården har tillgång till många hjälpmedel till klienter inom nämnd målgrupp. Det som däremot också framkom vara att utbildning, evidensbaserad kunskap, om bemötande och arbetssätt för klienter med NPF och IF är bristfällig i dagsläget om än det funnits tidigare inom kriminalvården. Utifrån vald metod och det resultat som framkom i denna studie ser vi en betydelse av ytterligare forskning. Forskning som kan medföra en kartläggning till vad som ska prioriteras och inte inom socialt arbete och vilka konsekvenser det möjligtvis kan ge upphov till.