Det är dig det är fel på : En kritisk diskursanalys om framställningen av ADHD på webbplatser

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats ämnar belysa hur information om den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, sprids genom fyra svenska webbplatser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur information om ADHD framställs och hur ett kulturellt perspektiv skulle kunna ge en alternativ bild av diagnosen. Detta uppfattades som ett relevant och viktigt ämne till följd av att diagnostiseringen av ADHD har ökat markant inom de senaste åren. Inom studien formulerades två frågeställningar som var utformade efter metodansatsen kritisk diskursanalys utifrån Fairclough, där hans tredimensionella modell utgör analysmetoden i relation till resultatet. Den kritiska diskursanalysen har som syfte att analysera vilka ord och meningar som används i informationsspridningen om diagnosen, samt diskutera makt och ideologi i språket som används av ADHD. I den tidigare forskning om ämnet har resonerat om ett kulturellt perspektiv i relation till ADHD-diagnosen, där forskningen uppmärksammade hur olika beteendemönster tolkas och förmedlas har en inverkan i hur diagnostiseringen av ADHD görs. Dessutom hur diagnosen skulle kunna förstås som en kulturell konstruktion i relation till det kulturella perspektivet. Det teoretiska ramverket som uppsatsen tillämpar är begreppet kultur av Hall (1997), begreppet medikalisering av Conrad (1992), etiketteringsteorin av Becker (2006) samt den sociala modellen av Oliver (1990). I studien utgörs materialet av fyra svenska webbplatser som ämnar att sprida information om ADHD-diagnosen till individer som vill läsa om denna. Det var viktigt i urvalsprocessen att webbplatserna var lättillgängliga för individen. Resultatet för denna studie resulterade teoretiskt i att det är en medicinsk diskurs om ADHD som produceras i informationsspridningen inom webbplatserna, där diagnosen därmed framställs till följd av det medicinska perspektivet. Dessutom pekar även resultatet mot att diagnosen kan förstås som en kulturell konstruktion och ge en alternativ bild av diagnosen, och inte endast vara associerad med det medicinska perspektivet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)