Bland gruvbolag och köpingsfolk : En studie om makt och politisk kultur i en landskommun i Bergslagen 1880–1925

Sammanfattning: Denna uppsats fokuserar på tiden från 1800-talets sista decennier fram till 1900-talets första och rör sig därigenom under en period då det svenska samhället befann sig i en genomgående förändringsprocess. De stora förändringarna som industrialisering, urbanisering och befolkningstillväxt innebar påverkade utvecklingen och ställde nya krav på samhället på ett genomgående plan. Inte minst i fråga om hur politiken organiserades på samhällets olika nivåer. Syftet med denna uppsats är att studera hur politisk kultur och utveckling såg ut på den lokala kommunala nivån i Sverige med empiriskt fokus på en landskommun i Bergslagen under perioden 1880–1925. Studiens ledande forskningsfrågor handlar om att undersöka hur det lokalpolitiska inflytandet och maktfördelningen såg ut i Ljusnarsbergs landskommun på ett formellt och reellt plan under den aktuella perioden. Vidare hur den politiska kulturen i kommunen kan tolkas ur ett maktperspektiv samt hur kvinnornas eventuella politiska lokala engagemang såg ut ur denna tid. Källmaterialet består huvudsakligen av kommunala handlingar i form av kommunalstämmo- och kommunalfullmäktigeprotokoll samt fyrktalslängder från den aktuella kommunen. Undersökningen bygger på både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. De kvantitativa analyserna har använts för att fastställa hur lokalpolitiken organiserades på ett formellt plan. Den kvalitativa analysen är en form av text och diskursanalys som använts för att studera de protokoll som efterlämnats och kan berätta något om hur det lokalpolitiska utövandet tog sig uttryck på ett reellt plan. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för arbetet rör teorier om begreppet politisk kultur samt om makt och maktutövning. De senare används framför allt för att förklara och tolka studiens resultat. Resultatet visar att Ljusnarsbergs kommun präglades av ett växlande politiskt klimat som delvis kan förklaras genom de effekter såväl inre som yttre påverkansfaktorer hade på den lokalpolitiska utövningen. Under stor del av den undersökta perioden var rösträtten förmögenhetsgraderad och detta innebar att det var de stora jordägarna inom kommunen vid sidan om de inflytelserika företagen som hade makten över den lokala politikens utformning stora delar av denna tid. Den formella makten avspeglades under övervägande del av perioden i den reella och det fanns således en kontinuitet gällande maktfördelningen. Den politiska kulturen präglades av både konflikt och konsensus och växlingarna kan kopplas samman med hur maktfördelningen och reglerna för den politiska kulturen förändrades över tid. Kvinnornas aktivitet inom lokalpolitiken var låg under hela den undersökta perioden och även om studien visar att teoretisk möjlighet till politisk påverkan fanns satte andra strukturer och makthierarkier gränser för hur aktiva kvinnorna kunde vara inom politiken. En mycket stor fråga inom kommunen och som helt klart la grunden för hur politiken formades under lång tid var det köpingsbildande som kommunen genomgick i mitten av perioden. Detta var också en del av moderniserings- och demokratiseringsprocessen och de krav som den nya tiden ställde på de lokala politiska institutionerna.