Svårigheter att upptäcka delirium hos intensivvårdspatienten och konsekvenser av ett oupptäckt delirium : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Åtskilliga studier har visat att delirium inom intensivvård är vanligt förekommande. Så många som 80 procent av alla vuxna patienter som behandlas med respirator på en intensivvårdsavdelning drabbas av någon form. Risken att en intensivvårdspatient utvecklar ett delirium kan minskas genom att sjuksköterskan har i åtanke och försöker hantera och behandla de riskfaktorer patienten har men för att upptäcka och behandla ett delirium måste patienten screenas regelbundet. Det finns validerade instrument och behandling som gör det möjligt att såväl förebygga som upptäcka och behandla ett delirium. Trots det är det inte ovanligt att ett delirium passerar oupptäckt på IVA. Syftet med studien var att belysa varför patienter med ett delirium inte identifieras av intensivvårdssjuksköterskan och vilka konsekvenser ett oupptäckt delirium kan medföra för patienten.  Metoden som användes var en allmän litteraturöversikts.  Resultatet visade att delirium är vanligt förekommande och kan innebära stora konsekvenser för de patienter som drabbas av ett delirium. Det finns en kunskapslucka hos intensivvårdssjuksköterskan om delirium och dess konsekvenser. Många sjuksköterskor efterfrågar utbildning om delirium då flera beskriver att de aldrig fått någon undervisning i ämnet. Det saknas även kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan om vilka konsekvenser ett delirium kan innebära för patienterna i såväl det akuta skedet som efter IVA. Studien pekar även på att det finns en bristande tilltro och kunskap om screeninginstrument. Det behövs mer utbildning och riktlinjer om hur de olika screeninginstrumenten ska användas och då inte enbart vid implementeringen. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos intensivvårdssjuksköterskan beträffande delirium och dess konsekvenser men även en bristande tilltro till de screeninginstrument som finns. Studien visade att ett delirium kan innebära risker för patienten med komplikationer såväl under som efter intensivvårdsbehovet men även en ökad dödlighet men genom att arbeta evidensbaserat kan vi minska ett onödigt lidande hos intensivvårdspatienten.