Röd eller Blå? - en textanalys om vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap på.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap på. Uppsatsen är av ren textanalytisk art och är skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frågor som kan användas i vidare forskning och diskussion. Frågeställningarna:  Hur får centrala tecken i valt material sin mening utifrån en diskursteoretisk ansats?  Vilka eventuella gränser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?  Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie är diskursanalys som även är en del av teoribygget. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet består av sex stycken C-uppsatser från Institutionen för socialt arbete från Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen. De kommer att undersökas utifrån de ideologiska begreppen liberalism och socialism. Resultaten visar på en diskurs påverkad av den historia som socialt arbete bär med sig. Från att ha varit en syssla för borgarkvinnor och deras välgörenhetsorganisationer har programmet nu ett starkt rykte över sig att vara ”vänstervridet”. Socialt arbete bär med sig båda sidorna. Överhängande är dock dess socialistiska sida genom det sätt materialet förstår och använder sig utav begreppet ”samhälle”. I materialet så ses samhället som något större än de samlade individer som bor i det och det talas om utifrån samhällets ”normer”, ”känslor” osv. Socialarbetaren förstås som samhällets förlängd arm vars uppgift blir att uppfylla idén om ”det goda livet”. Samtidigt förstås människan som en fri varelse med rättigheter och integritet något som ligger nära liberalismens förståelse av människan. Socialt arbete förstås även mer eller mindre uteslutande utifrån kommun eller stat som arbetsgivare vilket förstås i texten som ett liknade sätt att se på staten och dess ansvar som socialismen.