Faktorer som kan främja eller försämra förutsättningarna för att socionomen kan ha ett långvarigt yrkesliv i ett patient-eller klientnära arbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Marie Cederschiöld högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Studiens syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar socionomer i ett klient-eller patientnära arbete och som kan bidra till förståelse för vad som kan bidra till ett långt och hållbart yrkesliv i det sociala arbetet. Socionomen tillhör kontaktyrkena vilket innebär att det finns risker som kommer med yrket. Socionomen kan till exempel drabbas av psykisk ohälsa på grund av att ej kunna bemästra den stress som kan uppstå i mötet med patienten eller klienten när egna känslor väcks, men, hen kan också påverkas negativt av brister som finns i organisationen. Studiens frågeställningar har varit att undersöka vilka faktorer som kan främja och vilka faktorer som kan försämra förutsättningarna för ett långvarigt och hållbart yrkesliv i ett patient-eller klientnära arbete. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som har arbetat minst femton år i det sociala arbetet där resultatet sedan har analyserats med självbestämmande teori (Self determination theory, SDT). Resultatet visar att det finns både främjande och försämrande faktorer som kan påverka ett långvarigt yrkesliv beroende på hur organisationen väljer att agera i frågor som kan underlätta arbetsvillkoren, men, också att socionomen själv kan bidra genom eget agerande som att förstå hur egna livserfarenheter kan påverka i mötet, lära sig att reflektera och utveckla självkännedom tillsammans med kollegor och genom handledning. När socionomen upplever behovstillfredsställelse av autonomi, kompetens och tillhörighet i organisationen och i det patient-och klientnära arbetet bidrar det till att öka motivation vilket leder till bättre förutsättningar för socionomen att kunna arbeta länge och hållbart i det sociala arbetet. En slutsats av studien är att socionomen fortsättningsvis kommer att möta både känslomässiga och organisatoriska utmaningar i det patient-och klientnära arbetet. Sammantaget behöver hen förstå hur hen kan förhålla sig till båda och lära sig att bemästra dessa då det leder till yrkeskompetens. Beroende på hur bra socionomen förstår att tillgodose egna behov, lära sig att sätta gränser, använder sig av reflektion samt har tillgång till bra handledare och socialt stöd på arbetsplatsen så kan det bidra till goda strategier som underlättar för ett långvarigt arbetsliv, till exempel att regelbundet använda sig av egenvårdsstrategier som ger återhämtning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)