”Men inget spring. För springa får man göra ute, annars blir det kaos!” : En kvalitativ intervjustudie om hur förskolans arbete med fysisk aktivitet förstås, främjas och implementeras - och hur det i sin tur kan påverka barns hälsa och välbefinnande

Sammanfattning: Syftet med studien är att öka förståelsen av den fysiska aktivitetens betydelse och plats i förskolan samt belysa hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja fysisk aktivitet i förskolans dagliga verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (2019, s. 6) bör barn i förskoleåldern vara minst tre timmar fysiskt aktiva dagligen på ett varierat sätt. Förutom att en stor del barn inte når upp WHO’s rekommendationer så visar även studier att barn och unga mår allt psykiskt sämre idag. Andra studier visar på ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men forskningen mot yngre barn är ännu liten. Tidigare forskning visar dock att den fysiska aktiviteten är låg i förskolan.För att samla in data till studien utfördes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare med bred yrkeserfarenhet. I studien används den sociokulturella teorin samt ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv med dess centrala begrepp för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevs även ge barnen glädje och ökad koncentration samt bidra till att arbetsmiljön blir lugnare. Det visar sig dock att arbetet inte alltid görs på ett lika medvetet sätt som andra läroplansmål samt påverkas av flera faktorer, vilket i sin tur även kan påverka barns psykiska hälsa i förskolan. Vår studie visar bland annat att alla verksamma pedagoger tillsammans med rektorn har ett stort ansvar att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan.