“Det är jag som kör här, det är mig du ska prata med” : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att ta sig till och arbeta i den mansdominerade skogsindustrin

Sammanfattning: Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen.