Stressanpassad Riskhantering : Praktiska rekommendationer för ledning inom konsultbranschen för att hantera konsulters riskbeteende

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: Varje beslut som tas inom organisationer kan innebära nya risker. Dessa risker kan komma från både interna och externa faktorer och kan påverka organisationers lönsamhet, rykte eller relationer med intressenter. Riskerna kan även innefatta psykiska och fysiska skador hos de anställda som i sin tur har en negativ påverkan hos företag. Det är därför viktigt för organisationer att ha en strategisk och genomtänkt riskhanteringsplan för att hantera dessa risker på ett effektivt sätt. Riskhantering har blivit vanligare inom organisationer då, bland annat, forskningsområdet Enterprise Risk Management (ERM) har uppmärksammats allt mer. ERM innebär, bland annat, att hantera risker och riskbeteenden inom ett företag. Anställdas riskbeteende har en betydande inverkan på riskhanteringen och hur den utförs. Genom att undersöka hur anställdas riskbeteende kan hanteras kan företagsledare få en djupare förståelse för dessa beteenden för att styra dem mot ett mer gynnsamt resultat. Stress har identifierats som en faktor som negativt påverkar riskbeteendet. Med konsulter, som är ett yrke där stress ofta uppstår, vill författarna till studien undersöka hur ledningen i konsultbolag kan hantera anställdas riskbeteende när de upplever stress. Syftet med studien är därav att ge ledningen på konsultföretag bättre förutsättningar och praktiska rekommendationer till en stressanpassad riskhantering för sina anställda.  För att ta reda på detta har denna studie genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer på åtta ingenjörs- och managementkonsulter runt om i Sverige. Empirin analyserades sedan genom en abduktiv grundad analysmetod.  Genom denna analys har författarna till studien illustrerat en föreslagen modell som beskriver hur ledningen kan hantera riskbeteende under stress. Modellen består av en trestegsraket med ytterligare en aspekt som påverkar de andra stegen. Stegen innehåller hur ledningen kan påverka sina anställda, vad som påverkar ett riskbeteende positivt samt hur ledningen kan underlätta i stressade situationer. Kommunikation och djupa relationer är den aspekt som har en inverkan på dessa tre steg som ledningen behöver beakta.  Studiens slutsats och rekommendationer riktar sig främst till ledningen på konsultföretag men kan även bidra med kunskap till andra intressenter. Slutsatsen följer de tre stegen i modellen där det första steget rekommenderar att ledningen lär känna sin personal och ger anpassat stöd och ledarskap för att passa deras behov. Steg 2 rekommenderar att ledningen implementerar flexibla och tydliga standarder och riktlinjer för arbetsuppgifter, särskilt i osäkra situationer. Slutligen föreslår steg 3 att tydlighet, kunskap och prioritering underlättar prestation under stress. Det fjärde elementet, som har inverkan i varje steg, innebär att ledningen bör fokusera på att främja en god kommunikation och skapa djupa relationer genom gemensamma mål och fysiska träffar.  Teoretiskt bidrar denna studie till ytterligare aspekter inom forskningsområdet Enterprise Risk Management, som även var ett delsyfte med studien. De ytterligare aspekterna är kopplat till den mänskliga faktorn, vilket tidigare forskning menar har haft brister. De aspekterna som är kopplat till ERM denna studie bidrar med är, bland annat, djupa relationer, informationsdelning, kommunikation och samhörighet. Studien bidrar även med insikter som kan utveckla andra modeller och teorier inom detta forskningsområde. Genom vår studie har vi uppmärksammat intressanta aspekter för vidare forskning. Detta inkluderar djupare analys med ett större antal respondenter eller exempelvis observationer. Vidare forskning hade också kunna undersöka skillnader mellan demografiska faktorer samt varför och hur vissa risker uppmärksammas jämfört med andra. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)