Ekonomisk verksamhet : En analys av det mervärdesskatterättsliga begreppet

Detta är en Master-uppsats från Högskolan i Jönköping/IHH, Redovisning och Rättsvetenskap

Sammanfattning:

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .

Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Vidare definieras ekonomisk verksamhet som utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i avsikt att fortlöpande vinna intäkter. 

Begreppet infördes inom svensk rätt först år 2013 som en följd av Europeiska kommissionens fördragsbrottsförfarande mot Sverige som inleddes den 27 juni 2008. I samband med detta fick den svenska lagstiftningen samma lydelse som mervärdesskattedirektivet.

Av praxis från Europeiska Unionens domstol framgår det att begreppet ekonomisk verksamhet ska ges en vid tolkning. Avsikten att bedriva en ekonomisk verksamhet ska styrkas med objektiva omständigheter. Det är upp till de nationella myndigheterna och domstolarna att i varje enskilt fall bedöma alla relevanta och objektiva fakta, såsom anskaffade tillgångar, ingångna avtal, antalet kunder och intäkternas belopp. Bedömningen ska göras oberoende av verksamhetens syfte och resultat. Vid bedömningen ska de svenska domstolarna utgå från mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis från Europeiska Unionen som finns. Då förutsättningarna i de enskilda fallen sällan är de samma är den rättspraxis och direktiv från Europeiska Unionen som finns inte tillräckligt för att utgöra en grund som säkerställer att begreppet ekonomisk verksamhet tolkas enhetligt i medlemsstaterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)