Bankers utlåning till mikroföretag : En kvalitativ studie om hur handläggare bearbetar och bedömer mjuk information

Sammanfattning: Banker hävdar att användandet av mjuk information är av stor betydelse vid kreditbedömning av företag som präglas av opacitet. Emellertid, till skillnad från hård information, ålägger banker ej konkreta riktlinjer för vilken mjuk information som handläggare förväntas samla in och rapportera samt hur bearbetningen av den bör ske. Syftet med studien är därför att undersöka vilken mjuk information handläggare lägger vikt på vid kreditbedömning samt jämföra hur det skiljer sig mellan individuella handläggare. Vidare ämnar vi att analysera hur individuella handläggare kognitivt bearbetar den tvetydiga mjuka informationen för att göra den begriplig och användbar. Vi provar följande faktorer som må påverka handläggarens tillvägagångssätt: erfarenhet och kunskap, lånesituationers osäkerhetsgrad, samt tidsfaktor. Studien präglas av en kvalitativ forskningsstrategi där datainsamling skett via semistrukturerade intervjuer med sju handläggare som besitter olika nivåer av expertis inom kommersiell utlåning. Med hjälp av den kritiska incident-tekniken analyserar vi hur handläggare bär sig åt för att bearbeta och bedöma mjuk information i verkliga lånesituationer där hård information är bristfällig eller obefintlig. I kontrast till detta undersöker vi även hur handläggare uppfattar att de bär sig åt i generella lånesituationer där osäkerheten är väsentligt lägre. Resultatet visar att det råder tydliga skillnader i hur stor vikt olika handläggare lägger på olika mjuka informationssignaler vid kreditbedömning av mikroföretag. Vidare kan även sägas att särskild mjuk information kopplat till företagsledarens professionella bakgrund, affärsplanen/idé samt branschen betraktas vara av störst betydelse. Signaler som marknadsföring och attityd gentemot tillväxt anses enligt deltagarna främst ha en mindre till ingen betydelse. Övriga signaler som identifierats präglas istället av skilda åsikter bland handläggarna. Härnäst finner vi att tillvägagångssättet för att bearbeta olika typer av mjuk information varierar bland handläggare. Resultatet indikerar att erfarna handläggare anstränger sig mer för att samla in och överväga den mjuka informationen om företagsledaren men är dock samtidigt mer benägna att gå på intuition vid bedömning av branschen som företaget verkar inom, vilket står i kontrast till de oerfarna handläggarna. Mindre ansträngning hos oerfarna handläggarna att bearbeta mjuk information om företagsledaren tycks vara kopplat till begränsningarna med att urskilja samt tolka relevanta informationssignaler. Vidare indikerar studiens resultat att handläggare påverkas av den upplevda osäkerheten kopplat till lånesituationer och att ansträngningen till att uppmärksamma sig på och reflektera kring mjuk information förändras i takt med osäkerhetsgraden. Slutligen framstår det som att individuella handläggare utgår från olika kognitiva stilar där det tillämpas en kombination av analytiska och intuitiva metoder för att bearbeta mjuk information, snarare än att strikt förlita sig på ett av tillvägagångssätten.