Gestalting av en kris : En retorikanalys av covid-19 dokumentärer på SVT

Sammanfattning: Under historien har människor drabbats av olika samhällskriser. Den första fallet av covid-19 upptäcktes i staden Wuhan i december 2019. Den 31 januari 2020 bekräftades första fallet i Sverige. Myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer har genomfört olika insatser för att hantera krisen. Både individer och samhälle påverkas när det kommer kriser. En kris hanteras på olika sätt av individer och samhället i olika delar av världen, beroende på olika förutsättningar och situationen där man befinner sig. Olika strategier används av myndigheter för att hantera en kris. Efter en pandemi eller samhällskris följer olika konsekvenser. Några exempel på konsekvenser som kan förekomma under och efter en kris kan vara ekonomisk kris, sämre hälsa och begränsad social interaktion och så vidare. En pandemi får konsekvenser för människor under tiden som pandemin pågår. Vissa drabbas mer och vissa mindre beroende på miljö, situationen, fattigdom, välfärd och andra faktorer. Ambitionen med denna uppsats är att undersöka hur covid-19 har gestaltats i dokumentärer på SVT. Filmen heter ”Pandemin” och består av 3 avsnitt. Filmskaparen heter Alice Henley och filmen är producerad för BBC, KEO film. Dokumentärer som analyseras i uppsatsen har gestaltats genom intervjuerna av människor från 21 länder. Detta för att kunna undersöka hur människor har upplevt pandemin runt omkring i världen. Analysen av dokumentärerna genomförs med hjälp en retorisk metod. Bevismedel som används inom retoriken är Logos, Pathos och Ethos. Dokumentärers uppbyggnad analyseras med hjälp av Nichols 6 modus. Tanken är att analysera metoden eller metoder som filmskaparen använt sig av för att producera filmerna och samtidigt att reda ut vilket budskap som filmskaparen har gestaltat. Ytterligare undersöks vad en samhällskris innebär, vilka faser vi går igenom under en kris, vilka konsekvenser om kan följa efter en kris samt vad som kan göras för att hantera konsekvenserna som en samhällskris medför. Detta analyseras med hjälp av annat material så som böcker som handlar om krishantering. Det teoretiska ramverket tar upp bevismedel i retorisk metod och krismedvetenhet, konsekvenser av krissituationer och krishantering. Krishanteringscykel visar att det finns några faser som en kris går igenom. Dessa faser är: förebyggandefasen, föreberedandefasen, responsfasen och återuppbyggnadsfasen. Några nyckelord: Krishantering, krissamhället, covid och retorik.