Energieffektivisering, energikonsumtion, tillväxt, klimatfrågan : leder energieffektiviseringar till minskad energikonsumtion?

Sammanfattning: Under det senaste århundradet har en rad energieffektiviseringar på enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mål att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften är att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten säger att i och med den lägre kostnaden som uppstår vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller åtminstone inte minska i samma utsträckning som effektiviseringen ökade. Den här uppsatsens syfte var att undersöka huruvida energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion eller inte. För att ta reda på det studerades trender inom energikonsumtion och energipriser under perioden 1900 till 2000. Resultatet från trenderna visade att de effektiviseringar som har gjorts i Sverige inte har lett till minskad energikonsumtion. Sveriges befolkning konsumerade en lika stor andel energi av BNP år 2000 som de gjorde i början av 1900-talet, vilket tyder på att de energieffektiviseringar som har varit under perioden inte har lett till en minskning av energikonsumtionen i absoluta tal. Förklaringen till det här är en reboundeffekt på energikrävande produkter. Resultatet av empirin kopplades till modeller kring ekonomisk produktion som vilka bäst kunde förklara en reboundeffekt på energikrävande produkter.