Uppsåt och vapenattrapper - Om otjänliga försök och NJA 2023 s. 393

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker NJA 2023 s. 393 (”Vapenattrappen”), och dess konsekvenser för såväl gällande rätt som domstolarnas rättstillämpning. Domen kom under våren 2023 att kritiseras hårt. I målet stod två män åtalade för försök till vapenbrott, eftersom de påstods ha försökt inneha vapen. Vapnen byttes emellertid ut mot en ofarlig attrapp av polis ca. fyra månader innan de tilltalade dök upp, varför det rörde sig om ett så kallat otjänligt försök där faran för brottets fullbordan var utesluten. Frågan i målet var därför om männen ändå kunde dömas. Uppsatsen tar avstamp i gällande rätt så som den såg ut före Högsta domstolens dom, och undersöker förutsättningarna för straffbarhet av otjänliga försök. Här utvecklas särskilt innebörden av fare- och uppsåtsrekvisiten, samt redogörs bland annat för försöksbestämmelsens bakomliggande teorier och principer. Två centrala sådana är objektiv respektive subjektiv försöksteori, som förklarar att försöksgärningar bör straffas utifrån gärningens farlighet respektive gärningsmannens onda uppsåt. Högsta domstolen friade de två männen, eftersom domstolen ansåg att det inte kunde visas att deras uppsåt, brottsplanen, hade formats före det att vapnen byttes ut. Denna uppsats undersöker sedan hur detta avspeglats i underrätternas avgöranden i liknande situationer. I uppsatsens analys konstateras så att Högsta domstolen, genom sin dom, har utvecklat och klargjort innebörden av det redan existerande uppsåtskravet vad gäller otjänliga försök. Trots detta kommer domstolen inte med ett heltäckande prejudikat, eftersom regeln formulerats som en huvudregel. Utfallet bedöms dock vara adekvat eftersom det motsatta utfallet hade inneburit ett utvidgande av svensk försöksbestraffning som präglas av såväl objektiv försöksteori som restriktivitet, samt ett åsidosättande av det grundläggande uppsåtskravet. Prejudikatregeln konstateras också ha påverkat rättstillämpningen genom att mycket fokus nu hamnar på att, med hänvisning till NJA 2023 s. 393, undersöka huruvida bevisningen kan styrka ett uppsåt före otjänlighetens uppkomst, något som resulterat i både friande och fällande domar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)