Ungas rädsla för brott - en kvalitativ intervjustudie av rädslans ursprung och dess konsekvenser hos unga

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att genom en tematisk analys skapa en förståelse för ämnet rädsla för brott. Målet var att ge svar på om intervjupersonerna upplevde rädsla för brott, hur rädslan definierades, vilka faktorer som kan ha en påverkan på upplevd rädsla för brott, samt vad denna rädsla kan få för konsekvenser i en persons vardag. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer utförts med fem personer i åldern 20-24 år. Åldern baseras på att det enligt den Nationella Trygghetsundersökningen är personer mellan 20-24 år som sedan 2017 rapporterat högst grad av utsatthet av brott mot enskild person. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två manliga och tre kvinnliga intervjupersoner ut, samtliga boende runt Lund. Respondenternas tankar stod i centrum för analysen och för att förklara fynden från intervjuerna valdes tre teorier ut: genus, idealiska offer, samt media. Genus används för att förklara hur skillnader mellan rädsla hos kvinnor och män kan förstås utifrån föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt accepterat att säga och känna. Ideala offer förklarar hur synen på offer och gärningspersoner påverkar rädslan för brott, och media används för att se vilken påverkan brottsrapportering kan få på den riskuppfattning som leder till en ökad rädsla. Baserat på analysen kan medierapportering, kroppslig fysik samt genusföreställningen av offer och gärningspersoner sägas vara faktorer som kan ha en inverkan på upplevd rädsla för brott. Vidare kan rädslan påverka en persons vardag genom att den inte vågar befinna sig på vissa platser eller välja färdsätt med avsaknad av andra människor. Studiens slutsats är att rädsla för brott är ett brett ämne som rymmer ett flertal olika förklaringar. Det går inte att säga vad en rädsla för brott beror på utan enbart vad den kan bero på. Ämnet behöver undersökas vidare för ett mer generaliserbart resultat och då rädslan kan vara lika allvarlig som själva brottet bör ämnet tas upp mer på myndighetsnivå.