Ett förändrat utbildningslandskap : En kvantitativ studie om förändringar avseende skolsegregation vid Skövde kommuns högstadieskolor

Sammanfattning: För idag 30 år sedan gjordes reformeringar i den svenska grundskolan vilket möjliggjorde för eleven att fritt välja skola. En av intentionerna med införandet av skolvalfrihet var att minska skolsegregation, men dagens forskning inom svensk skola talar för att motsatsen i stället skett; och menar därtill även att skolsegregationen tenderar att öka när friskolor inrättas i utbildningslandskapet. Denna kvantitativa studie ämnade analysera mönster avseende segregation i Skövde kommuns lokala utbildningslandskap. Närmare bestämt analyserades i studien förändringar avseende skolsegregation i kommuns högstadieskolor över en tolvårsperiod. Dessutom avsåg studien förstå dessa förändringar i relation till införandet av en friskola. Segregationen är analyserad genom variablerna föräldrars utbildningsnivå, förvärvsinkomst och yrke, samt nationell härkomst; mätt med hjälp av två segregationsmått. Datan i studien består av statistik hämtad från Skolverkets offentliga databas SIRIS såväl som aggregerade och avidentifierade individdata från SCB. Den teoretiska utgångspunkten återfinns i Pierre Bourdieus sociologi och teoretiska begrepp med fokus vid begreppen habitus, strategi, kapital och fält. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att det finns en ojämn elevfördelning vid Skövde kommunens högstadieskolor, främst utifrån nationell härkomst och föräldrars utbildningsnivå. Därtill tyder mönstren på att skolsegregationen ökar och att friskolans inrättande haft en påverkan i denna riktning.